Tag Archive for: Marknadsbrev

Marknadsbrev 26-04-10

Marknaden hoppas på ett snart krigsslut i Iran-kriget

Förra veckan handlades marknaden i ovissheten kring ett binärt utfall kopplat till Iran, Hormuzsundet och risken för en vidare regional eskalering. Den bilden kvarstår, men riktningen har tillfälligt skiftat. I stället för att prissätta ett allt sämre scenario handlas marknaden nu på vad som kan visa sig vara betydande förbättringar, vilket i sin tur pressar olja, dollarn och räntorna, samtidigt som riskaptiten stärks. Samtidigt är läget fortsatt skört, då varje ny upptrappning snabbt kan vända hela rörelsen.

Förra veckan var huvudfrågan om marknaden i tillräcklig grad hade börjat prisa in de sekundära effekterna av högre oljepris, högre transportkostnader, stigande inflationsförväntningar och därmed högre räntor. Den frågan kvarstår, men fokus har tillfälligt förskjutits. Vid fortsatta tecken på en mer varaktig fred är förhållandet det omvända, med potential för lägre oljepris, och därmed lägre inflation, lägre räntor och en svagare dollar, i takt med att riskpremien faller.

Det gäller i synnerhet utvecklingen kring Iran och Hormuzsundet. Situationen är fortsatt långt ifrån normaliserad, men på marginalen ser marknaden tecken på att fler fartyg åter kan ta sig igenom via olika former av separata arrangemang, samtidigt som diplomatin intensifierats. Det räcker för att förändra prisbilden.

Oljepriset handlas i ett sådant läge inte enbart på den faktiska balansen mellan utbud och efterfrågan idag, utan i hög grad på förväntningar några månader framåt. När marknaden går från att prisa in ett sämre scenario till att i stället se en viss förbättring i flöden, faller riskpremien i oljepriset. Det är denna förändring som sätter tonen även för räntor, valutor och aktier.

Dagens amerikanska inflationssiffra om 3,3% hade i ett normalt marknadsläge fått betydligt större genomslag. I nuläget blir utfallet däremot i hög grad bakåtblickande, då marknaden i stället fokuserar på utvecklingen i energipriser framåt. Om oljepriset faller tillbaka i takt med att flödena genom regionen förbättras, minskar också sannolikheten för att den senaste tidens energiuppgång får fullt genomslag i bredare inflationsförväntningar. Inflationsdatan hamnar därmed i skymundan, medan utvecklingen i Iran fortsatt dominerar marknadsbilden.

Ett verkligt fredsscenario skulle innebära normaliserad trafik genom Hormuz och ett mer bestående stopp för attacker från USA och Israel mot Iran, samt från Iran mot mål i Gulfregionen. I ett sådant läge skulle oljepriset sannolikt falla betydligt mer än vad vi sett hittills, då det inte råder någon egentlig utbudsbrist givet ett öppet Hormuz, vilket också speglas i att den globala produktionen före krisen låg kring 105–107 miljoner fat per dag, i linje med eller något över efterfrågan. En stor del av utbudet i regionen hålls idag tillbaka av störningar och osäkerhet snarare än faktisk kapacitetsbrist. Samtidigt handlas marknaden idag på förbättrade flöden och minskad eskalationsrisk, inte på full normalisering, och risken kvarstår att vapenvilan bryts och att konflikten åter eskalerar.

Givet ovan nämnt och likt förra veckan ligger fokus denna vecka på index, råvaror, dollar och ränta snarare än enskilda aktier. Makroklimatet styr i dagsläget. I ett sådant läge tenderar enskilda aktier att följa index snarare än egna drivare.

Vi konstaterade förra veckan att EMA20 på dagsgrafen fungerade som referenspunkt, som stöd för olja, dollar och 10-årsräntan, och som motstånd för börsen och metaller. I takt med att den binära bilden tillfälligt skiftat ser vi nu motsatt rörelse, där de förstnämnda brutit ned under sina nivåer medan börs och metaller brutit upp över.

Olja

Olja (Dagsgraf)

Vi såg redan innan den senaste vapenvilan hur oljan handlades med negativ divergens i RSI. Givet utfallet med pausade attacker föll oljan, inte oväntat, ned under EMA20. En potentiellt viktig nivå framåt är EMA50.

Ränta

Amerikanska 10-årsräntan (Dagsgraf)

Vi har sett en hög korrelation mellan den amerikanska 10-årsräntan och oljan sedan Irankrigets inledning. Givet utfallet med pausade attacker föll räntan, inte oväntat, ned under EMA20.

Valuta

Dollar (Dagsgraf)

Vi har sett en tydlig korrelation mellan dollarn och oljan sedan krigets inledning. Likt räntan och oljan handlades dollarn inför vapenvilan med avtagande momentum. I takt med att riskbilden förbättrats har dollarn brutit ned under EMA20, vilket öppnar för ökad riskvilja på de globala finansmarknaderna om trenden fortsätter ned.

Ädelmetaller

Guld (Dagsgraf)

Guld har uppvisat ett omvänt förhållande jämfört med övriga tillgångar. Till skillnad från olja, räntor och dollar handlades guldet tidigare under EMA20, men har i samband med den senaste utvecklingen brutit upp över. Rörelsen illustrerar tydligt den binära marknadsbilden.

Silver (Dagsgraf)

Silver handlas, som bekant, ofta som guld med högre volatilitet, vilket även bekräftats i de senaste veckornas rörelser.

Börsindex

S&P500 (Dagsgraf)

Återhämtningen i S&P 500 har varit tillräckligt kraftfull för att indexet tagit sig upp över EMA50, vilket indikerar att en mer varaktig botten potentiellt kan vara satt, givet utvecklingen i Iran. Indexet närmar sig nu tidigare all time high, vilket kan lägga grund för en mer sidledes rörelse innan nästa riktning etableras.

Nasdaq (Dagsgraf)

Nasdaq handlas i stort sett i linje med S&P 500, men har en något längre väg kvar till tidigare all time high.

OMXS30 (Dagsgraf)

OMXS30 handlades relativt starkt redan innan vapenvilan och har i samband med den senaste rörelsen tagit sig upp över EMA50. I grunden drivs även detta index av samma faktorer som övriga tillgångsslag, där utvecklingen i Iran fortsatt är avgörande.

Vix

Rent tekniskt ser VIX-index fortsatt svagt ut och indikerar därmed ett mer gynnsamt börsklimat framåt. Samtidigt kvarstår den binära bilden, där mer negativa nyheter från Iran snabbt kan överskugga den nuvarande marknadsbilden och driva volatiliteten upp igen.

Krypto

Crypto Total Market (Dagsgraf)

En anmärkningsvärd datapunkt är att krypto handlas väsentligt svagare än såväl börsindex som metaller. Historiskt har krypto ofta rört sig i linje med Nasdaq, där ökad riskvilja sammanfallit med stigande priser, men den relationen är i dagsläget svagare. På kort sikt finns tecken på att en botten kan vara under uppbyggnad, men i ett större perspektiv framstår strukturen fortsatt som svag.

Sammanfattning

Marknaden handlas fortsatt i ett binärt Iran-case, men med en tillfällig förskjutning mot ett mer positivt utfall. Förbättrade flöden genom Hormuz och signaler om vapenvila har sänkt riskpremien i olja, vilket i sin tur pressar inflationsförväntningar, räntor och dollarn, och stöttar riskaptiten.

Rörelserna drivs i dagsläget inte av fundamenta här och nu, vilket illustreras av den amerikanska inflationssiffran om 3,3% som inte fått det genomslag den annars sannolikt hade haft, utan av förväntningar om utvecklingen framåt.

Ett fullt fredsscenario är inte inprisat, men skulle innebära ytterligare nedsida i olja givet att någon egentlig utbudsbrist inte föreligger vid normaliserade flöden.

Samtidigt kvarstår den binära risken. Varje ny eskalation riskerar att snabbt vända utvecklingen.

 

Marknadsbrev 26-04-02

Donald Trump indikerar slutet på Irankriget men marknaden tvekar.

Irankrisen fortsätter att dominera såväl nyhetsflödet som marknadsrörelserna på de globala finansmarknaderna. Tidigare under veckan indikerade Donald Trump att början på slutet av konflikten kunde vara nära, men under natten höll han ett tal till det amerikanska folket där signaler om en potentiell upptrappning istället kommunicerades.

Samtidigt har Iran, åtminstone offentligt, ännu inte visat någon vilja att möta de amerikanska kraven, vilka bland annat omfattar avveckling av landets kärnvapenambitioner samt dess arsenal av ballistiska missiler. Hur samtalen faktiskt låter i de kanaler som förs via Pakistan lämnar vi dock osagt, då insynen i dessa processer är begränsad.

Dessvärre rör Donald Trumps uttalanden inte enbart den säkerhetspolitiska och militära situationen i Iran, utan får även direkta konsekvenser för priserna på gas, olja och oljeprodukter. Detta spiller i sin tur över på inflationsförväntningar och därmed ränteprissättningen, vilket innebär att högre kostnadsnivåer, både via energipriser och finansieringskostnader, snabbt diskonteras på de globala börserna.

Utvecklingen i Iran får därmed en bred påverkan på i stort sett alla tillgångsslag, och läget framstår som tydligt binärt. En nedtrappning bör leda till lägre inflationsförväntningar och fallande räntor, särskilt med tanke på det överutbud som råder på oljemarknaden, förutsatt att Hormuzsundet hålls öppet och att attacker mot olje- och gasinfrastruktur i Gulfstaterna avtar.

Vid en upptrappning ökar däremot osäkerheten kraftigt, då ingen vet hur det slutar. Samtidigt ökar sannolikheten för en mer utdragen störning, där ett stängt Hormuzsund driver upp energipriser, inflationsförväntningar och i förlängningen räntor.

Två positiva aspekter som talar för en förbättring av situationen är:

  1. Pressen på Donald Trump att nå en fred eller ett avtal ökar för varje dag som går. Opinionen riskerar att vända i takt med att den ekonomiska situationen slår mot amerikanska hushåll, samtidigt som risken ökar för att amerikanska soldater dras in i konflikten.
  2. Storbritannien försöker samla en bred koalition, i nuläget omkring 35 länder, för att öppna Hormuzsundet. Ett möjligt scenario är att detta blir en väg framåt, även om USA skulle lämna samtidigt som Hormuz inledningsvis förblir stängt.

Två negativa aspekter som talar för en försämring av situationen:

  1. Donald Trump och den amerikanska administrationen riskerar att påverkas av ett slags “sunk cost”-tänkande, där redan tagna kostnader i form av pengar, liv och prestige gör det svårare att avbryta operationen. Om ett tillbakadragande uppfattas som ett förlorat anseende ökar risken för ytterligare eskalation.
  2. Iran visar än så länge, åtminstone offentligt, ingen tydlig vilja att deeskalera. Trots att delar av deras militära kapacitet slagits ut tyder mycket på att de fortsatt har tillgång till, och kan producera, billiga drönare. Dessa kan sannolikt användas för att angripa oljeinfrastruktur och bidra till att hålla Hormuzsundet stängt.

Det är i nuläget svårt att avgöra om de positiva eller negativa faktorerna kommer att dominera marknadsrörelserna de kommande veckorna. En hög grad av flexibilitet är därför att föredra. Denna vecka är fokus mindre på enskilda aktier och mer på de större tillgångsslagen, då det är där marknadstonen sätts.

Olja och oljeprodukter

Olja (Dagsgraf)

Oljepriset studsade under natten vid EMA20, ett glidande medelvärde som i dagsläget fungerar som en viktig referenspunkt. Priset handlas nu i den övre delen av sin range. Som tidigare nämnts kommer utvecklingen i Irankrisen att vara avgörande för riktningen framåt. För att den kortsiktiga trenden ska vända ned krävs ett brott under EMA20.

Diesel (Dagsgraf)

Diesel, som har agerat ledande bland oljeprodukterna sedan krisens inledning, bryter i skrivande stund upp och handlas med starkt momentum.

Bensin (Dagsgraf)

Bensin handlas, likt oljan, nära toppen av sin range. Å ena sidan har priset stigit kraftigt på kort tid, å andra sidan präglas trenden fortsatt av högt momentum.

Ränta och dollar

Amerikanska 10-årsräntan (Dagsgraf)

Den amerikanska 10-årsräntan har uppvisat en hög korrelation med oljan sedan Irankrigets inledning. I dagsläget handlas räntan något svagare relativt oljan, vilket kan indikera att inflationsförväntningarna på mycket kort sikt inte fullt ut bekräftar oljeprisets riktning. Samtidigt kan rörelsen också förklaras av kortsiktigt volatilitetsbrus. Räntan studsade vid EMA20 under gårdagen.

Dollar (Dagsgraf)

Dollarn har, likt den amerikanska 10-årsräntan, uppvisat en tydlig korrelation med oljan sedan krigets inledning. Rörelsen förklaras sannolikt främst av det rådande risk-off-klimatet, snarare än av ränteutvecklingen, då japanska och europeiska räntor har stigit lika mycket eller mer. Räntespreadarna har därmed inte rört sig tillräckligt för att ensamt driva valutaförstärkningen.

Ädelmetaller

Guld (Dagsgraf)

Ädelmetallerna har pressats från två håll. Inledningsvis genomgick de en tydlig korrektion efter en stark uppgång tidigare under året, sannolikt drivet av att rörelsen blev för snabb och för utdragen, alternativt att den långsiktiga trenden nått en topp.

Därefter har Irankrisen bidragit ytterligare till svagheten, då guld i detta skede har uppvisat en negativ korrelation med oljan. Det kan framstå som kontraintuitivt att guld inte stiger trots högre inflationsförväntningar, men förklaras sannolikt av att realräntorna, mätt som 10-årsräntan minus inflation, har stigit på kort sikt.

Om utvecklingen över tid driver upp inflationen till högre nivåer, exempelvis i intervallet 8–10 %, talar mycket för att guld gynnas, då realräntorna sannolikt faller. Även en nedtrappning bör på kort sikt pressa ned realräntorna och därmed ge stöd åt guldpriset.

Tekniskt studsade guldpriset vid EMA150 men misslyckades med att bryta över EMA20, samma nivå som fungerat som stöd för olja, dollar och räntor. Detta tyder sannolikt på ett mer systematiskt, algoritmdrivet handelsbeteende.

Silver (Dagsgraf)

Silver handlas, som bekant, ofta som guld med högre volatilitet, vilket även bekräftats i de senaste veckornas rörelser. Den långsiktiga trenden är fortsatt upp, men prisbilden präglas i nuläget av hög volatilitet och drivs till stor del av samma faktorer som guldet.

I teorin skulle en utdragen Irankris, med högre inflation som följd, kunna gynna silver både genom lägre realräntor och via ökad efterfrågan från solenergisektorn. Detta ligger dock längre fram i tiden och är i dagsläget för spekulativt för att ges någon större vikt.

Tekniskt har silver, likt guld, studsat vid EMA150 men avvisats vid EMA20.

Börsindex

S&P500 (Dagsgraf)

Föga förvånande förhåller sig S&P 500 till EMA20, i linje med övriga tillgångsslag. Utvecklingen i Iran väntas därmed sätta tonen även för detta index.

I dagsläget är det svårt att avgöra vilken av de utpekade riktningarna i grafen som är mest relevant. Avvisningen vid EMA20 kan tala för att en ny lägre botten sätts, men det kan lika gärna vara en del av en pågående bottenformation där högersidan håller på att byggas. I praktiken är det i stor utsträckning utvecklingen kring Irankriget som avgör riktningen härifrån.

Nasdaq (Dagsgraf)

Nasdaq uppvisar hög korrelation med S&P 500 och följer i stort sett samma mönster.

OMXS30 (Dagsgraf)

OMXS30 handlas marginellt mindre svagt än USA, men fortsatt under EMA20. De senaste dagarna har indikerat en möjlig bottenformation, men sådana formationer kan snabbt fallera när amerikansk handel sätter riktningen.

I grunden drivs även detta index av samma faktorer som övriga tillgångsslag, där utvecklingen i Iran är avgörande.

Sammanfattning

Marknaden styrs i nuläget i hög grad av utvecklingen i Irankonflikten, där energipriser, inflationsförväntningar och räntor rör sig i nära samspel. Utfallet framstår som tydligt binärt, där en nedtrappning talar för fallande räntor och risk-on, medan en upptrappning riskerar att driva motsatt utveckling. Mot denna bakgrund är fokus mindre på enskilda aktier och mer på rörelser i de större tillgångsslagen. Flexibilitet förblir avgörande.

 

 

Marknadsbrev 26-03-27

Stigande priser på olja och gas driver kostnadsökningar för alla varor som använder dessa insatsvaror

Det är fortsatt Iran, Hormuzsundet och en potentiell eskalering av konflikten som sätter tonen på de globala börserna och räntemarknaderna. Vid det här laget är det välkänt att uppskattningsvis omkring 20-30 % av den globala oljekonsumtionen transporteras genom sundet, tillsammans med en betydande andel av världens handel med flytande naturgas (LNG).

Stigande priser på olja, gas och raffinerade produkter leder inte bara till direkta kostnadsökningar i form av högre el- och drivmedelspriser. De sätter även avtryck i praktiskt taget alla varor och tjänster som använder dessa insatsvaror. Det är denna sekundära effekt som utgör det största hotet mot såväl obligationsmarknaden som aktiemarknaden. En ytterligare direkt effekt syns i gödningsmedel, där högre kostnader driver upp priset på skördar och därmed påverkar framtida livsmedelspriser.

Frågorna marknaden nu ställer sig är:

  • Hur långvarig blir konflikten, och förblir Hormuzsundet stängt?
  • Vilken direkt effekt får detta på inflationen genom högre energi-, transport- och skördekostnader?
  • Hur mycket påverkas räntorna?
  • Hur mycket högre räntor klarar ett redan högt belånat system?
  • När träder de sekundära effekterna in, när alla sektorer som är beroende av olja och gas tvingas höja sina priser?
  • Leder detta till ökade lönekrav, och riskerar vi i så fall en ny inflationsspiral?

Samtliga frågor illustrerar den betydande osäkerhet som råder. I nuläget förefaller marknaden, möjligen med rätta, prissätta en relativt snabb lösning på Iran-krisen. Det skulle i så fall kunna innebära att de sekundära effekterna i stor utsträckning undviks. Om krisen istället eskalerar, och framför allt om en lösning uteblir trots eskalering, blir ovanstående frågor avsevärt mer relevanta. I ett sådant scenario är det sannolikt att räntorna stiger samtidigt som börserna faller.

En grupp som tydligt illustrerar ränterisken är privata hushåll med bostadslån. Ingen vet exakt hur mycket högre räntor den amerikanska eller svenska konsumenten kan hantera. Det enda som är säkert är att hushållen redan har genomlevt flera tuffa år, vilket gör systemet i grunden mer sårbart.

En annan utsatt grupp är aktörer inom Private Credit och Private Equity. Dessa har drivit en kraftig kredittillväxt i systemet och utgör därmed en potentiell systemrisk. Om räntorna förblir på nuvarande nivåer eller stiger ytterligare riskerar detta att skapa nya problem, utöver de som redan observerats.

Sammantaget är riskbilden därmed tydligt förhöjd. Samtidigt blir det intressant att notera att Donald Trump och hans administration sannolikt är väl medvetna om denna dynamik och riskbild, inklusive ytterligare finansiella risker utöver de som nämnts här. Detta kan också förklara de delvis motstridiga signaler som kommit från amerikanskt håll, där man å ena sidan förespråkar förhandling och deeskalering, medan utvecklingen å andra sidan, i synnerhet från israeliskt håll, pekar mot eskalering i syfte att uppnå militära och potentiellt politiska mål såsom ett försvagat Iran eller ett regimskifte.

Det är i praktiken omöjligt att med precision bedöma sannolikheten för en eskalering som driver en ny inflationsspiral, liknande den vi såg under 2022, jämfört med ett scenario av deeskalering. Det vi däremot vet är att Trump vid flera tillfällen i andra sammanhang har ändrat kurs när räntorna stigit för mycket och börsen tydligt signalerat att systemet inte tolererar den rådande situationen.

Det mest sannolika scenariot i nuläget är därför ett relativt snabbt avslut på konflikten, även i ett läge där USA ökar pressen ytterligare, exempelvis genom en invasion av Kharg-ön. Ett sådant agerande skulle sannolikt öka trycket på Iran att nå en lösning.

Hittills har Pakistan agerat mellanhand i förhandlingarna mellan parterna. Det är möjligt att Pakistan, tillsammans med andra regionala stormakter såsom Turkiet och Egypten, kan bidra till att driva processen mot en lösning.

Fram till dess att ett sådant scenario framträder är det sannolikt att olje- och räntemarknaden fortsatt styr börsens utveckling, där en tydligt negativ korrelation kan observeras på daglig basis.

Det blir därmed relevant att närmare analysera oljepriset för att se om det finns signaler som stödjer något av de ovan nämnda scenarierna:

Viktigt att poängtera är att marknaden redan präglas av förhöjd volatilitet och i hög grad är nyhetsdriven, vilket innebär att prisbilden kan ha förändrats väsentligt från tidpunkten då denna text publiceras. I sådana miljöer kan exempelvis en till synes kraftigt bearish veckograf snabbt skifta och i stället indikera en tydlig botten.

Oljemarknaden

Olja (Dagsgraf)

Crude oil Brent graf ger blandade signaler

Råoljan är tillbaka ovanför EMA 10

Oljepriset handlas för närvarande på ett intressant, men svårtolkat sätt, vilket också återspeglas i de flesta andra tillgångsslag. Å ena sidan har vi i närtid sett tre tydliga exempel på distribution. Huruvida detta speglar att marknaden, korrekt, prissätter en kommande lösning på situationen, eller om det rör sig om direkta prismanipulationer, lämnas osagt då det i nuläget inte går att fastställa.

Samtidigt har priset återigen etablerat sig över EMA10, vilket ökar sannolikheten för att momentum åter blir det dominerande temat. Huruvida detta enbart utgör ett återtest inför ett nytt nedställ, eller om det signalerar ett återupptaget momentum, kommer sannolikt att sätta avtryck på börsutvecklingen under de kommande veckorna.

Olja (timgraf)

Om vi tittar ännu närmare och studerar timgrafen ser vi hur en lokal topp just nu håller på att formas. Det återstår att se om detta markerar början på en större rörelse eller endast utgör en kortsiktig reaktion.

XLE – ETF för Oljeaktier (Veckograf)

Givet situationen på oljemarknaden är det knappast förvånande att Energy Select Sector SPDR Fund (XLE) handlas närmast paraboliskt. ETF:en drar dessutom nytta av den så kallade “HALO-effekten” (Hard Asset, Low Obsolescence), där det är svårt att hitta ett tydligare exempel på ett tillgångsslag som uppfyller dessa kriterier.

Samtidigt har kursen nyligen brutit upp ovanför en trendkanal, vilket ofta indikerar att positioneringen blir allt mer ensidig och att kapital flödar i samma riktning. I sådana lägen ökar risken för översträckta rörelser. Det kan därför vara motiverat att sälja in i styrka här, med reservation för att krisen i Iran inte eskalerar ytterligare.

Räntemarknader

Amerikanska 10-åringen (Månadsgraf)

Marknadsbrev 26-03-13

Situationen i Hormuzsundet har satt tonen för de globala marknaderna

Den senaste veckan har i hög grad präglats av utvecklingen i Mellanöstern, där situationen kring Iran och risken för störningar i Hormuzsundet har satt tonen för de globala finansmarknaderna. Eftersom en betydande andel av världens energiflöden passerar genom sundet har marknaden snabbt börjat prisa in risken för högre energipriser, stigande inflationsförväntningar och därmed ett mer begränsat utrymme för räntesänkningar.

Situationen i Iran har överskuggat i princip all övrig nyhetsrapportering under veckan. Den centrala faktorn är Hormuzsundet, genom vilket en mycket stor andel av världens energiflöden passerar. Uppskattningsvis transporteras omkring 20 % av den globala oljekonsumtionen genom sundet, tillsammans med en betydande del av världens handel med flytande naturgas (LNG). En eventuell störning eller stängning av denna rutt får därför omedelbara konsekvenser för energipriserna och därmed även för inflationsförväntningarna globalt.

Mot denna bakgrund är det inte förvånande att marknaden reagerat kraftigt. Farhågor om att konflikten ska leda till ett mer varaktigt energichockscenario, liknande det inflationsklimat som präglade delar av 2022, har bidragit till stigande långräntor och en mer försiktig riskaptit på aktiemarknaderna.

Samtidigt är det anmärkningsvärt att börserna hittills har visat relativ motståndskraft. Trots den kraftiga geopolitiken handlas S&P 500 i skrivande stund endast omkring 5 % under sin senaste topp, vilket historiskt sett är en relativt begränsad korrigering givet den typ av risker som diskuteras.

Detta lämnar marknaden i ett något svårtolkat läge. Antingen underskattar aktiemarknaden de potentiella konsekvenserna av en mer utdragen konflikt i regionen, särskilt om energiflödena påverkas under en längre period. Alternativt har marknaden redan diskonterat en kortsiktig störning och blickar i stället framåt mot ett scenario där Hormuzsundet åter öppnas fullt ut, energipriserna stabiliseras och räntorna åter kan börja röra sig nedåt.

Vilket av dessa två scenarier som i slutändan visar sig vara korrekt kommer i stor utsträckning att avgöras av hur snabbt situationen i regionen utvecklas under de kommande veckorna, samt i vilken grad energiflödena faktiskt påverkas i praktiken.

S&P500 – Veckograf

Mot bakgrund av de allvarliga nyheterna kring Iran, Hormuzsundet och den potentiella hotbilden mot oljeproduktionen i närtid är det anmärkningsvärt att S&P 500 hittills har hållit emot relativt väl. En mer varaktig störning i energiflödena skulle kunna driva upp inflationsförväntningarna och därmed minska utrymmet för räntesänkningar, vilket normalt sett utgör en tydlig motvind för aktiemarknaden. Trots detta handlas indexet fortfarande endast omkring 5 % under sin senaste topp.

S & P 500 Index Cash CFD (USD)

S & P 500 Index Cash CFD (USD)handlas fortfarande endast omkring 5 % under sin senaste topp

Kursen handlas fortsatt ovanför EMA40 och visar i nuläget inga tydliga tecken på att den långsiktiga uppåttrenden är bruten.

Nasdaq – Veckograf

Mot bakgrund av de relativt dystra nyheterna kring bolag som missat sina estimat, tillsammans med den så kallade ”SaaS-kollapsen”, är det anmärkningsvärt att den långsiktiga uppåttrenden i Nasdaq fortsatt är intakt.

Indexet handlas visserligen under EMA10, men fortsatt över EMA40 vilket innebär att den långsiktiga uppåttrenden i nuläget inte kan anses bruten. Detta är möjligen ännu mer anmärkningsvärt än utvecklingen i S&P 500, då Nasdaq i hög grad domineras av just de bolag som haft det motigt den senaste tiden.

Samtidigt har den senaste veckans geopolitik ytterligare ökat pressen på sektorn. Konflikten kring Iran har drivit upp oljepriset över 100 dollar per fat och bidragit till stigande räntor, vilket normalt slår hårdare mot tillväxt- och teknikbolag än mot bredare index.

OMXS30 – Veckograf

OMXSPI uppvisar relativ styrka gentemot såväl amerikanska index som råvaror. Indexet handlas för närvarande en kring EMA20. Det svenska indexet har dock, i likhet med övriga globala marknader, fått känna av den ökade volatilitet som präglat veckan. Nyhetsflödet kring Iran, stigande energipriser och högre räntor har bidragit till mer ryckiga rörelser, även om den övergripande trendbilden i nuläget fortsatt framstår som relativt stark.

First North – Veckograf

First North handlas fortsatt i en långsiktig nedåttrend och uppvisar en anmärkningsvärd relativ svaghet gentemot såväl svenska som globala storbolagsindex. Denna utveckling har varit tydlig under en längre period och speglar sannolikt en kombination av högre räntor, svagare kapitalflöden till mindre bolag samt ett mer selektivt riskklimat.

Med det sagt finns tecken på att indexet kan vara i färd med att etablera en kortsiktig botten. Allt fler enskilda småbolag uppvisar formationer som indikerar potentiella bottnar, vilket i sin tur kan skapa förutsättningar för en mer omfattande rekyl om riskaptiten i marknaden skulle förbättras.

Olja (WTI) – Kvartalsgraf

Handeln i olja har överskuggat i princip allt annat denna vecka. Situationen i Iran har skapat en betydande osäkerhet kring huruvida det globala utbudet kommer kunna möta efterfrågan på kort och medellång sikt.

Oron är i första hand kopplad till Hormuzsundet, genom vilket omkring 20 % av världens oljeflöden samt en betydande del av den globala LNG-handeln passerar dagligen. Även begränsade störningar i denna passage riskerar därför att få omfattande konsekvenser för energipriserna och därmed även för inflationsförväntningarna globalt.

Den senaste utvecklingen i regionen har därför åter satt energimarknaden i centrum för den globala makrobilden. Om störningarna i transportflödena blir mer varaktiga kan effekten snabbt sprida sig till räntor, inflation och riskaptit på de finansiella marknaderna.

Kursen fastnade i måndags vid det övre Bollinger-bandet, vilket kan indikera en potentiell kortsiktig topp, förutsatt att situationen i regionen inte eskalerar ytterligare.

Olja – Dagsgraf

På kort sikt handlas kursen fortsatt över EMA10, vilket innebär att uppåttrenden fortfarande är intakt och att risken för ytterligare uppgångar därmed kvarstår.

Diesel – Dagsgraf

Flera energianläggningar och raffinaderier i Gulfregionen har rapporterats skadade i samband med den senaste tidens attacker, vilket har påverkat marknaden för raffinerade produkter mer än råoljan i sig. Bland annat har Ras Tanura-raffinaderiet i Saudiarabien, med en kapacitet på omkring 550 000 fat per dag, samt delar av Ruwais-komplexet i Förenade Arabemiraten, ett av världens största raffinaderi- och petrokemiska kluster med en kapacitet på omkring 900 000 fat per dag, påverkats av attacker och efterföljande driftstörningar. Även Bahrains Sitra-raffinaderi, som har en kapacitet på cirka 270 000 fat per dag, har rapporterats påverkat efter incidenter i regionen.

Konsekvensen är att marknaden för raffinerade produkter reagerat kraftigare än råoljan i sig. När raffinaderikapacitet tillfälligt slås ut uppstår snabbt flaskhalsar i tillgången på färdiga bränslen, även i ett scenario där den globala råoljeproduktionen inte minskar i samma omfattning.

Dieselpriset har därför rört sig betydligt starkare än råoljan och handlas fortsatt i en tydlig kortsiktig uppåttrend. Situationen illustrerar hur energimarknaden i nuläget är känslig inte bara för produktionen av råolja, utan även för störningar i den infrastruktur som krävs för att raffinera och distribuera färdiga bränslen.

Svenska small caps

Trots situationen som beskrivits ovan ser vi samtidigt tecken på att allt fler småbolag börjar lägga upp formationer som talar för en starkare utveckling framöver. Ett urval av dessa bolag presenteras nedan.

Firefly – Veckograf

Firefly är en global leverantör av brandskyddssystem för industriella processer och infrastrukturanläggningar. Bolaget utvecklar preventiva brandskyddslösningar som är konstruerade för att tidigt detektera tecken på antändning och hantera dessa innan brand eller explosion uppstår. Med över 50 års erfarenhet inom området har Firefly byggt upp betydande teknisk kompetens och fortsätter att driva teknikutvecklingen inom industriellt brandskydd. Bolaget är internationellt verksamt och finns representerat i de flesta industrialiserade regioner och i fler än 90 länder.

På månadsgrafen framgår att Firefly sedan 2013 i huvudsak har handlats i en långsiktig uppåttrend ovanför EMA30, med ett kort trendbrott i samband med Covid-19-kraschen. Nedgången följdes dock relativt snabbt av en återgång till den långsiktiga uppåttrenden. Kursuppgången sammanfaller med en kontinuerligt stigande omsättning och vinst per aktie under perioden.

Aktien handlas nu åter i närheten av EMA30 efter en period av konsolidering, vilket ligger i linje med tidigare perioder i aktiens historik. Konsolideringen kan delvis förklaras av att värderingen behövde normaliseras i takt med att kursen stigit snabbt under tidigare år, samtidigt som marginalen temporärt försvagades under första halvan av 2025.

Railcare – Veckograf

Railcare Group är verksamt inom järnvägssektorn med fokus på underhåll och reparation av järnvägsinfrastruktur samt järnvägstransporter. Bolagets kunder utgörs främst av infrastrukturföretag, järnvägsoperatörer och industrikunder med höga krav på leveranssäkerhet.

Kursen handlas vid det nedre Bollinger-bandet, vilket historiskt ofta utgör en viktig potentiell bottennivå.

MySafety – Veckograf

MySafety har sedan 1999 varit en utmanare till den etablerade försäkringsbranschen genom ett nischat fokus på innovativa lösningar för privatpersoner, ofta med inriktning mot skydd mot brott. Ett tydligt exempel är ID-skyddsförsäkringen, som utvecklades av Bolaget 2008 och där Mysafety är nordisk marknadsledare inom ID-stöld och bedrägerier. Ett växande problem som Bolaget adresserar är just bedrägerier där konsumenten inte erhåller ersättning från sin bank, varpå Mysafety fungerar som en naturlig garant. Under 2021 lanserades Sveriges mest omfattande bedrägeriskyddsförsäkring, vilken vidareutvecklats under 2025.

Nordisk Bergteknik – Veckograf

Nordisk Bergteknik är en strategisk partner inom utvalda nischer på marknaden för anläggnings- och entreprenadtjänster riktade mot infrastruktur, gruv- och byggindustri. Efter flera år med en hög förvärvstakt är Bolaget idag norra Europas största aktör inom sin nisch med cirka 1 200 anställda och ett helhetserbjudande inom de två största segmenten, berghantering och grundläggning. Därutöver har Nordisk Bergteknik under senare tid etablerat ett segment specifikt riktat mot nordisk gruvnäring. Koncernen erbjuder tjänster ovan och under jord, samt i och på vatten.

Kursen handlas vid det nedre Bollinger-bandet, vilket historiskt ofta utgör en viktig potentiell bottennivå.

Medclair – Veckograf

Medclair har en etablerad internationell närvaro och erbjuder marknadsledande lösningar för säker och hållbar hantering av lustgas. Lösningarna möjliggör mätning, uppsamling och destruktion av lustgas, vilket gör det möjligt att använda gasen inom bland annat sjukvård och tandvård utan att verksamheten präglas av negativa klimat- eller arbetsmiljöeffekter.

Kursen handlas vid EMA30, en nivå som vid flera tidigare tillfällen har markerat bottnar i kursutvecklingen.

Sammanfattning

Den senaste veckan har i hög grad präglats av utvecklingen i Mellanöstern, där situationen kring Iran och risken för störningar i Hormuzsundet har satt tonen för de globala finansmarknaderna. Eftersom en betydande andel av världens energiflöden passerar genom sundet har marknaden snabbt börjat prisa in risken för högre energipriser, stigande inflationsförväntningar och därmed ett mer begränsat utrymme för räntesänkningar.

Trots detta har aktiemarknaderna hittills visat relativ motståndskraft. De större amerikanska indexen handlas fortsatt i långsiktiga uppåttrender, även om volatiliteten ökat. Samtidigt har olje- och energimarknaden hamnat i centrum, där störningar i raffinaderikapacitet i Gulfregionen bidragit till att pressa upp priserna på raffinerade produkter, i synnerhet diesel.

Den övergripande bilden är därmed något tudelad. På makronivå har osäkerheten ökat, främst kopplad till energimarknaden och geopolitiken. Samtidigt visar flera index fortsatt teknisk styrka och allt fler småbolag uppvisar formationer som indikerar att potentiella bottnar kan vara under etablering. Marknaden befinner sig därmed i ett läge där kortsiktig geopolitik och energipriser sätter tonen, medan den underliggande trendbilden i flera tillgångsslag än så länge består.

Marknadsbrev 6/2-2026

Veckan har präglats av kraftig volatilitet, med start redan under föregående fredags handel. Den utlösande faktorn var utnämningen av Kevin Warsh till ny chef för Federal Reserve. Warsh har historiskt argumenterat för en minskad balansräkning och förespråkat en mer hökaktig penningpolitik.

Huruvida denna hållning kommer att prägla hans faktiska agerande återstår att se. En rimlig invändning är varför Trump, som offentligt förespråkat en mer expansiv penningpolitik, skulle utse en tydligt mer restriktiv centralbankschef.

Som ofta är fallet på spekulativa marknader krävs dock begränsade nyheter för att utlösa kraftiga kursrörelser. Utnämningen kan ha fungerat som katalysator, men den underliggande förklaringen till de kraftiga fallen var sannolikt den höga hävstången och de föregående snabba kursuppgångarna.

Dollarns uppstuds föregicks av en snabb nedgång mot det nedre Bollinger-bandet i veckografen, vilket ofta fungerar som en kortsiktig stödnivå. Så blev även fallet denna gång, delvis understött av utnämningen av Kevin Warsh.

Dollarn (veckograf)

Som väntat fungerade det nedre Bollinger-bandet som stödnivå. Frågan är nu om uppstudsen markerar en mer långsiktig botten eller endast en kortsiktig motrörelse inom en fortsatt svag trend. Givet Trumps tydliga ambition att försvaga dollarn lutar vi mot det senare alternativet. En felbedömning i denna fråga skulle få betydande konsekvenser för den fortsatta analysen av ädelmetaller.

Dollarns studs kan jämföras med grafen från förra veckans marknadsbrev:


Som nämndes i föregående marknadsbrevet finns flera fundamentala faktorer som motiverat de tidigare kursuppgångarna i såväl ädelmetaller som basmetaller. Mot bakgrund av de starka trenderna krävdes endast en begränsad förstärkning av dollarn för att utlösa breda prisfall.

I kombination med hög hävstång och omfattande användning av stop-loss-order förstärktes rörelsen, vilket resulterade i exceptionellt kraftiga nedgångar.

Ädelmetaller

Om vi inleder med ädelmetallerna, och i synnerhet guld och silver, kan tre centrala observationer göras:

  1. Priserna har stigit kraftigt och i accelererande takt under de senaste månaderna, vilket innebar att marknaden befann sig på överköpta nivåer.

  2. Detta resulterade i ett historiskt snabbt prisfall.

  3. Efter att belånade positioner sannolikt likviderats har marknaden därefter uppvisat en tydlig teknisk rekyl.

Guld (dagsgraf)

Guld har uppvisat relativ styrka gentemot såväl andra ädelmetaller som alternativa tillgångsslag, såsom kryptovalutor, genom att aldrig stänga under EMA50. Sedan måndagen har priset återtagit momentum och försöker i skrivande stund etablera sig över 5 000-dollarnivån.

Det snabba kursfallet, den efterföljande återhämtningen samt de underliggande fundamentala drivkrafterna bakom den tidigare uppgången talar för att den långsiktiga uppåttrenden sannolikt består. Vår bedömning är att marknaden, efter en period av konsolidering, har goda förutsättningar att återuppta uppgången, möjligen snabbare än vad konsensus för närvarande indikerar.

Silver (dagsgraf)

Silver uppvisade i stort sett samma mönster som guld, men i förstärkt form, i linje med metallens historiska volatilitet. Prisfallet uppgick till hela 47,5 procent på en vecka, vilket är anmärkningsvärt även i ett historiskt perspektiv och sannolikt tvingade fram omfattande tvångsförsäljningar bland högt belånade aktörer.

Efter att snabbt ha rört sig från extremt överköpta nivåer fann priset stöd vid det nedre Bollinger-bandet. Den framåtblickande bedömningen följer i stort samma resonemang som för guld: utrymme finns för en relativt snabb återhämtning, potentiellt snabbare än vad som normalt kan förväntas efter ett så pass kraftigt fall.

Platina & Palladium (dagsgraf)

Platina och palladium uppvisade liknande rörelsemönster som guld och silver och har i nuläget funnit stöd vid det nedre Bollinger-bandet.

Basmetaller och råvaror

Basmetaller och råvaror såsom koppar, aluminium och järnmalm uppvisade liknande mönster som ädelmetallerna. Prisrörelserna bör därför i huvudsak tolkas som en likviditetsdriven korrigering, utlöst av utnämningen av Kevin Warsh och dollarns förstärkning, snarare än som uttryck för förändrade fundamentala förutsättningar i respektive råvara.

Skillnaderna återfinns främst i nedgångarnas magnitud, vilket i sin tur speglar de föregående kursuppgångarnas styrka. De underliggande fundamentala drivkrafterna, som behandlades i föregående marknadsbrev, bedöms fortsatt vara intakta.

Koppar (dagsgraf)

I likhet med övriga ädelmetaller fann koppar stöd vid det nedre Bollinger-bandet, vilket indikerar en potentiell kortsiktig botten.

Aluminium (dagsgraf)

Den höga korrelationen mellan råvarumarknaderna återspeglades även i aluminium, där priset föll kraftigt för att därefter snabbt finna stöd vid det nedre Bollinger-bandet.

Järnmalm (dagsgraf)

Järnmalm har inte uppvisat samma kraftiga uppgång som övriga nämnda metaller, men även här etablerades stöd vid det nedre Bollinger-bandet.

Nickel (dagsgraf)

Temat kan upplevas som repetitivt, men lyfts fram för att tydliggöra den höga korrelationen mellan råvarorna och understryka att nedgångarna inte kan förklaras av isolerade fundamentala faktorer. Även nickel föll kraftigt och fann därefter stöd vid det nedre Bollinger-bandet.

Olja (månadsgraf)

Energisektorn, med olja i spetsen, avvek från metallmarknadernas utveckling och uppvisade istället styrka. Rörelsen drevs i huvudsak av en förhöjd geopolitisk riskpremie kopplad till Iran, där ett eventuellt amerikanskt ingripande fortsatt bedöms som ett reellt scenario.

Samtidigt handlas priset fortfarande under EMA20, vilket innebär att en mer omfattande uppgång krävs innan en mer varaktig trendförändring kan bekräftas.

Börsen

Om vi inleder med USA har vissa sektorer uppvisat exceptionell volatilitet, i synnerhet AI- och mjukvarudominerade bolag. Den rådande marknadsuppfattningen är att detta främst drivits av ökade farhågor kring kapitalutgifter, där investeringstakten och den totala investeringsnivån bedöms som ohållbar.

Därtill kommunicerade Anthropic ett genombrott inom sin AI-modell, vilket förstärkte oron för att konkurrerande aktörer hamnat på efterkälken, samtidigt som traditionella SaaS-modeller riskerar att tappa relevans. Vår bedömning är att denna oro är överdriven och snarare bör ses som en rationell efterhandsförklaring till en korrigering som redan låg i korten.

S&P (veckograf)

Som framgår av S&P-grafen var både volatiliteten och nedgången på indexnivå relativt begränsade i förhållande till de kraftiga rörelser som noterades inom utvalda sektorer. Detta illustrerar att börsen som helhet utvecklades betydligt stabilare än vad mediebilden och rubriksättningen gav intryck av.

Nasdag (veckograf)

Nasdaq noterade en mer påtaglig nedgång men fann temporärt stöd vid det nedre Bollinger-bandet. Frågan är nu om detta markerar en hållbar botten eller om en mer omfattande korrigering återstår.

OMXSPI (veckograf)

Den svenska börsen uppvisade en tydlig relativ styrka gentemot såväl råvaror som amerikanska index. Detta kan delvis förklaras av att marknaden tidigare släpat efter internationella jämförelseindex och nu befinner sig i en upphämtningsfas. Därtill överträffade flera kvartalsrapporter förväntningarna, inte minst inom banksektorn, vilket ytterligare bidrog till den positiva utvecklingen.

Sammanfattning

Den senaste veckans kraftiga rörelser präglades i huvudsak av en likviditetsdriven korrigering, utlöst av förändrade förväntningar kring amerikansk penningpolitik och dollarns förstärkning. I kombination med hög belåning och omfattande stop-loss-positionering förstärktes nedgångarna, särskilt inom råvaror och ädelmetaller.

Samtidigt visar den tekniska bilden att flera tillgångsslag har funnit stöd vid centrala nivåer, vilket talar för att en kortsiktig botten kan vara under etablering. De underliggande fundamentala drivkrafterna inom såväl metaller som utvalda råvaror bedöms fortsatt vara intakta.

Aktiemarknaden uppvisade överlag större motståndskraft än vad sektorutvecklingen och mediebilden antydde, med relativ styrka i Sverige och mer selektiva nedgångar i USA. Den ökade volatiliteten inom AI- och mjukvarusektorn bedöms främst vara en teknisk och sentimentdriven korrigering snarare än ett strukturellt trendskifte.

Fokus framöver ligger på utvecklingen i dollarn, centralbankskommunikation samt geopolitisk risk, vilka sannolikt kommer att vara avgörande för marknadens riktning under kommande veckor.