Marknadsbrev 26-04-10

Marknaden hoppas på ett snart krigsslut i Iran-kriget

Förra veckan handlades marknaden i ovissheten kring ett binärt utfall kopplat till Iran, Hormuzsundet och risken för en vidare regional eskalering. Den bilden kvarstår, men riktningen har tillfälligt skiftat. I stället för att prissätta ett allt sämre scenario handlas marknaden nu på vad som kan visa sig vara betydande förbättringar, vilket i sin tur pressar olja, dollarn och räntorna, samtidigt som riskaptiten stärks. Samtidigt är läget fortsatt skört, då varje ny upptrappning snabbt kan vända hela rörelsen.

Förra veckan var huvudfrågan om marknaden i tillräcklig grad hade börjat prisa in de sekundära effekterna av högre oljepris, högre transportkostnader, stigande inflationsförväntningar och därmed högre räntor. Den frågan kvarstår, men fokus har tillfälligt förskjutits. Vid fortsatta tecken på en mer varaktig fred är förhållandet det omvända, med potential för lägre oljepris, och därmed lägre inflation, lägre räntor och en svagare dollar, i takt med att riskpremien faller.

Det gäller i synnerhet utvecklingen kring Iran och Hormuzsundet. Situationen är fortsatt långt ifrån normaliserad, men på marginalen ser marknaden tecken på att fler fartyg åter kan ta sig igenom via olika former av separata arrangemang, samtidigt som diplomatin intensifierats. Det räcker för att förändra prisbilden.

Oljepriset handlas i ett sådant läge inte enbart på den faktiska balansen mellan utbud och efterfrågan idag, utan i hög grad på förväntningar några månader framåt. När marknaden går från att prisa in ett sämre scenario till att i stället se en viss förbättring i flöden, faller riskpremien i oljepriset. Det är denna förändring som sätter tonen även för räntor, valutor och aktier.

Dagens amerikanska inflationssiffra om 3,3% hade i ett normalt marknadsläge fått betydligt större genomslag. I nuläget blir utfallet däremot i hög grad bakåtblickande, då marknaden i stället fokuserar på utvecklingen i energipriser framåt. Om oljepriset faller tillbaka i takt med att flödena genom regionen förbättras, minskar också sannolikheten för att den senaste tidens energiuppgång får fullt genomslag i bredare inflationsförväntningar. Inflationsdatan hamnar därmed i skymundan, medan utvecklingen i Iran fortsatt dominerar marknadsbilden.

Ett verkligt fredsscenario skulle innebära normaliserad trafik genom Hormuz och ett mer bestående stopp för attacker från USA och Israel mot Iran, samt från Iran mot mål i Gulfregionen. I ett sådant läge skulle oljepriset sannolikt falla betydligt mer än vad vi sett hittills, då det inte råder någon egentlig utbudsbrist givet ett öppet Hormuz, vilket också speglas i att den globala produktionen före krisen låg kring 105–107 miljoner fat per dag, i linje med eller något över efterfrågan. En stor del av utbudet i regionen hålls idag tillbaka av störningar och osäkerhet snarare än faktisk kapacitetsbrist. Samtidigt handlas marknaden idag på förbättrade flöden och minskad eskalationsrisk, inte på full normalisering, och risken kvarstår att vapenvilan bryts och att konflikten åter eskalerar.

Givet ovan nämnt och likt förra veckan ligger fokus denna vecka på index, råvaror, dollar och ränta snarare än enskilda aktier. Makroklimatet styr i dagsläget. I ett sådant läge tenderar enskilda aktier att följa index snarare än egna drivare.

Vi konstaterade förra veckan att EMA20 på dagsgrafen fungerade som referenspunkt, som stöd för olja, dollar och 10-årsräntan, och som motstånd för börsen och metaller. I takt med att den binära bilden tillfälligt skiftat ser vi nu motsatt rörelse, där de förstnämnda brutit ned under sina nivåer medan börs och metaller brutit upp över.

Olja

Olja (Dagsgraf)

Vi såg redan innan den senaste vapenvilan hur oljan handlades med negativ divergens i RSI. Givet utfallet med pausade attacker föll oljan, inte oväntat, ned under EMA20. En potentiellt viktig nivå framåt är EMA50.

Ränta

Amerikanska 10-årsräntan (Dagsgraf)

Vi har sett en hög korrelation mellan den amerikanska 10-årsräntan och oljan sedan Irankrigets inledning. Givet utfallet med pausade attacker föll räntan, inte oväntat, ned under EMA20.

Valuta

Dollar (Dagsgraf)

Vi har sett en tydlig korrelation mellan dollarn och oljan sedan krigets inledning. Likt räntan och oljan handlades dollarn inför vapenvilan med avtagande momentum. I takt med att riskbilden förbättrats har dollarn brutit ned under EMA20, vilket öppnar för ökad riskvilja på de globala finansmarknaderna om trenden fortsätter ned.

Ädelmetaller

Guld (Dagsgraf)

Guld har uppvisat ett omvänt förhållande jämfört med övriga tillgångar. Till skillnad från olja, räntor och dollar handlades guldet tidigare under EMA20, men har i samband med den senaste utvecklingen brutit upp över. Rörelsen illustrerar tydligt den binära marknadsbilden.

Silver (Dagsgraf)

Silver handlas, som bekant, ofta som guld med högre volatilitet, vilket även bekräftats i de senaste veckornas rörelser.

Börsindex

S&P500 (Dagsgraf)

Återhämtningen i S&P 500 har varit tillräckligt kraftfull för att indexet tagit sig upp över EMA50, vilket indikerar att en mer varaktig botten potentiellt kan vara satt, givet utvecklingen i Iran. Indexet närmar sig nu tidigare all time high, vilket kan lägga grund för en mer sidledes rörelse innan nästa riktning etableras.

Nasdaq (Dagsgraf)

Nasdaq handlas i stort sett i linje med S&P 500, men har en något längre väg kvar till tidigare all time high.

OMXS30 (Dagsgraf)

OMXS30 handlades relativt starkt redan innan vapenvilan och har i samband med den senaste rörelsen tagit sig upp över EMA50. I grunden drivs även detta index av samma faktorer som övriga tillgångsslag, där utvecklingen i Iran fortsatt är avgörande.

Vix

Rent tekniskt ser VIX-index fortsatt svagt ut och indikerar därmed ett mer gynnsamt börsklimat framåt. Samtidigt kvarstår den binära bilden, där mer negativa nyheter från Iran snabbt kan överskugga den nuvarande marknadsbilden och driva volatiliteten upp igen.

Krypto

Crypto Total Market (Dagsgraf)

En anmärkningsvärd datapunkt är att krypto handlas väsentligt svagare än såväl börsindex som metaller. Historiskt har krypto ofta rört sig i linje med Nasdaq, där ökad riskvilja sammanfallit med stigande priser, men den relationen är i dagsläget svagare. På kort sikt finns tecken på att en botten kan vara under uppbyggnad, men i ett större perspektiv framstår strukturen fortsatt som svag.

Sammanfattning

Marknaden handlas fortsatt i ett binärt Iran-case, men med en tillfällig förskjutning mot ett mer positivt utfall. Förbättrade flöden genom Hormuz och signaler om vapenvila har sänkt riskpremien i olja, vilket i sin tur pressar inflationsförväntningar, räntor och dollarn, och stöttar riskaptiten.

Rörelserna drivs i dagsläget inte av fundamenta här och nu, vilket illustreras av den amerikanska inflationssiffran om 3,3% som inte fått det genomslag den annars sannolikt hade haft, utan av förväntningar om utvecklingen framåt.

Ett fullt fredsscenario är inte inprisat, men skulle innebära ytterligare nedsida i olja givet att någon egentlig utbudsbrist inte föreligger vid normaliserade flöden.

Samtidigt kvarstår den binära risken. Varje ny eskalation riskerar att snabbt vända utvecklingen.

 

Marknadsbrev 26-04-02

Donald Trump indikerar slutet på Irankriget men marknaden tvekar.

Irankrisen fortsätter att dominera såväl nyhetsflödet som marknadsrörelserna på de globala finansmarknaderna. Tidigare under veckan indikerade Donald Trump att början på slutet av konflikten kunde vara nära, men under natten höll han ett tal till det amerikanska folket där signaler om en potentiell upptrappning istället kommunicerades.

Samtidigt har Iran, åtminstone offentligt, ännu inte visat någon vilja att möta de amerikanska kraven, vilka bland annat omfattar avveckling av landets kärnvapenambitioner samt dess arsenal av ballistiska missiler. Hur samtalen faktiskt låter i de kanaler som förs via Pakistan lämnar vi dock osagt, då insynen i dessa processer är begränsad.

Dessvärre rör Donald Trumps uttalanden inte enbart den säkerhetspolitiska och militära situationen i Iran, utan får även direkta konsekvenser för priserna på gas, olja och oljeprodukter. Detta spiller i sin tur över på inflationsförväntningar och därmed ränteprissättningen, vilket innebär att högre kostnadsnivåer, både via energipriser och finansieringskostnader, snabbt diskonteras på de globala börserna.

Utvecklingen i Iran får därmed en bred påverkan på i stort sett alla tillgångsslag, och läget framstår som tydligt binärt. En nedtrappning bör leda till lägre inflationsförväntningar och fallande räntor, särskilt med tanke på det överutbud som råder på oljemarknaden, förutsatt att Hormuzsundet hålls öppet och att attacker mot olje- och gasinfrastruktur i Gulfstaterna avtar.

Vid en upptrappning ökar däremot osäkerheten kraftigt, då ingen vet hur det slutar. Samtidigt ökar sannolikheten för en mer utdragen störning, där ett stängt Hormuzsund driver upp energipriser, inflationsförväntningar och i förlängningen räntor.

Två positiva aspekter som talar för en förbättring av situationen är:

  1. Pressen på Donald Trump att nå en fred eller ett avtal ökar för varje dag som går. Opinionen riskerar att vända i takt med att den ekonomiska situationen slår mot amerikanska hushåll, samtidigt som risken ökar för att amerikanska soldater dras in i konflikten.
  2. Storbritannien försöker samla en bred koalition, i nuläget omkring 35 länder, för att öppna Hormuzsundet. Ett möjligt scenario är att detta blir en väg framåt, även om USA skulle lämna samtidigt som Hormuz inledningsvis förblir stängt.

Två negativa aspekter som talar för en försämring av situationen:

  1. Donald Trump och den amerikanska administrationen riskerar att påverkas av ett slags “sunk cost”-tänkande, där redan tagna kostnader i form av pengar, liv och prestige gör det svårare att avbryta operationen. Om ett tillbakadragande uppfattas som ett förlorat anseende ökar risken för ytterligare eskalation.
  2. Iran visar än så länge, åtminstone offentligt, ingen tydlig vilja att deeskalera. Trots att delar av deras militära kapacitet slagits ut tyder mycket på att de fortsatt har tillgång till, och kan producera, billiga drönare. Dessa kan sannolikt användas för att angripa oljeinfrastruktur och bidra till att hålla Hormuzsundet stängt.

Det är i nuläget svårt att avgöra om de positiva eller negativa faktorerna kommer att dominera marknadsrörelserna de kommande veckorna. En hög grad av flexibilitet är därför att föredra. Denna vecka är fokus mindre på enskilda aktier och mer på de större tillgångsslagen, då det är där marknadstonen sätts.

Olja och oljeprodukter

Olja (Dagsgraf)

Oljepriset studsade under natten vid EMA20, ett glidande medelvärde som i dagsläget fungerar som en viktig referenspunkt. Priset handlas nu i den övre delen av sin range. Som tidigare nämnts kommer utvecklingen i Irankrisen att vara avgörande för riktningen framåt. För att den kortsiktiga trenden ska vända ned krävs ett brott under EMA20.

Diesel (Dagsgraf)

Diesel, som har agerat ledande bland oljeprodukterna sedan krisens inledning, bryter i skrivande stund upp och handlas med starkt momentum.

Bensin (Dagsgraf)

Bensin handlas, likt oljan, nära toppen av sin range. Å ena sidan har priset stigit kraftigt på kort tid, å andra sidan präglas trenden fortsatt av högt momentum.

Ränta och dollar

Amerikanska 10-årsräntan (Dagsgraf)

Den amerikanska 10-årsräntan har uppvisat en hög korrelation med oljan sedan Irankrigets inledning. I dagsläget handlas räntan något svagare relativt oljan, vilket kan indikera att inflationsförväntningarna på mycket kort sikt inte fullt ut bekräftar oljeprisets riktning. Samtidigt kan rörelsen också förklaras av kortsiktigt volatilitetsbrus. Räntan studsade vid EMA20 under gårdagen.

Dollar (Dagsgraf)

Dollarn har, likt den amerikanska 10-årsräntan, uppvisat en tydlig korrelation med oljan sedan krigets inledning. Rörelsen förklaras sannolikt främst av det rådande risk-off-klimatet, snarare än av ränteutvecklingen, då japanska och europeiska räntor har stigit lika mycket eller mer. Räntespreadarna har därmed inte rört sig tillräckligt för att ensamt driva valutaförstärkningen.

Ädelmetaller

Guld (Dagsgraf)

Ädelmetallerna har pressats från två håll. Inledningsvis genomgick de en tydlig korrektion efter en stark uppgång tidigare under året, sannolikt drivet av att rörelsen blev för snabb och för utdragen, alternativt att den långsiktiga trenden nått en topp.

Därefter har Irankrisen bidragit ytterligare till svagheten, då guld i detta skede har uppvisat en negativ korrelation med oljan. Det kan framstå som kontraintuitivt att guld inte stiger trots högre inflationsförväntningar, men förklaras sannolikt av att realräntorna, mätt som 10-årsräntan minus inflation, har stigit på kort sikt.

Om utvecklingen över tid driver upp inflationen till högre nivåer, exempelvis i intervallet 8–10 %, talar mycket för att guld gynnas, då realräntorna sannolikt faller. Även en nedtrappning bör på kort sikt pressa ned realräntorna och därmed ge stöd åt guldpriset.

Tekniskt studsade guldpriset vid EMA150 men misslyckades med att bryta över EMA20, samma nivå som fungerat som stöd för olja, dollar och räntor. Detta tyder sannolikt på ett mer systematiskt, algoritmdrivet handelsbeteende.

Silver (Dagsgraf)

Silver handlas, som bekant, ofta som guld med högre volatilitet, vilket även bekräftats i de senaste veckornas rörelser. Den långsiktiga trenden är fortsatt upp, men prisbilden präglas i nuläget av hög volatilitet och drivs till stor del av samma faktorer som guldet.

I teorin skulle en utdragen Irankris, med högre inflation som följd, kunna gynna silver både genom lägre realräntor och via ökad efterfrågan från solenergisektorn. Detta ligger dock längre fram i tiden och är i dagsläget för spekulativt för att ges någon större vikt.

Tekniskt har silver, likt guld, studsat vid EMA150 men avvisats vid EMA20.

Börsindex

S&P500 (Dagsgraf)

Föga förvånande förhåller sig S&P 500 till EMA20, i linje med övriga tillgångsslag. Utvecklingen i Iran väntas därmed sätta tonen även för detta index.

I dagsläget är det svårt att avgöra vilken av de utpekade riktningarna i grafen som är mest relevant. Avvisningen vid EMA20 kan tala för att en ny lägre botten sätts, men det kan lika gärna vara en del av en pågående bottenformation där högersidan håller på att byggas. I praktiken är det i stor utsträckning utvecklingen kring Irankriget som avgör riktningen härifrån.

Nasdaq (Dagsgraf)

Nasdaq uppvisar hög korrelation med S&P 500 och följer i stort sett samma mönster.

OMXS30 (Dagsgraf)

OMXS30 handlas marginellt mindre svagt än USA, men fortsatt under EMA20. De senaste dagarna har indikerat en möjlig bottenformation, men sådana formationer kan snabbt fallera när amerikansk handel sätter riktningen.

I grunden drivs även detta index av samma faktorer som övriga tillgångsslag, där utvecklingen i Iran är avgörande.

Sammanfattning

Marknaden styrs i nuläget i hög grad av utvecklingen i Irankonflikten, där energipriser, inflationsförväntningar och räntor rör sig i nära samspel. Utfallet framstår som tydligt binärt, där en nedtrappning talar för fallande räntor och risk-on, medan en upptrappning riskerar att driva motsatt utveckling. Mot denna bakgrund är fokus mindre på enskilda aktier och mer på rörelser i de större tillgångsslagen. Flexibilitet förblir avgörande.

 

 

Marknadsbrev 26-03-27

Stigande priser på olja och gas driver kostnadsökningar för alla varor som använder dessa insatsvaror

Det är fortsatt Iran, Hormuzsundet och en potentiell eskalering av konflikten som sätter tonen på de globala börserna och räntemarknaderna. Vid det här laget är det välkänt att uppskattningsvis omkring 20-30 % av den globala oljekonsumtionen transporteras genom sundet, tillsammans med en betydande andel av världens handel med flytande naturgas (LNG).

Stigande priser på olja, gas och raffinerade produkter leder inte bara till direkta kostnadsökningar i form av högre el- och drivmedelspriser. De sätter även avtryck i praktiskt taget alla varor och tjänster som använder dessa insatsvaror. Det är denna sekundära effekt som utgör det största hotet mot såväl obligationsmarknaden som aktiemarknaden. En ytterligare direkt effekt syns i gödningsmedel, där högre kostnader driver upp priset på skördar och därmed påverkar framtida livsmedelspriser.

Frågorna marknaden nu ställer sig är:

  • Hur långvarig blir konflikten, och förblir Hormuzsundet stängt?
  • Vilken direkt effekt får detta på inflationen genom högre energi-, transport- och skördekostnader?
  • Hur mycket påverkas räntorna?
  • Hur mycket högre räntor klarar ett redan högt belånat system?
  • När träder de sekundära effekterna in, när alla sektorer som är beroende av olja och gas tvingas höja sina priser?
  • Leder detta till ökade lönekrav, och riskerar vi i så fall en ny inflationsspiral?

Samtliga frågor illustrerar den betydande osäkerhet som råder. I nuläget förefaller marknaden, möjligen med rätta, prissätta en relativt snabb lösning på Iran-krisen. Det skulle i så fall kunna innebära att de sekundära effekterna i stor utsträckning undviks. Om krisen istället eskalerar, och framför allt om en lösning uteblir trots eskalering, blir ovanstående frågor avsevärt mer relevanta. I ett sådant scenario är det sannolikt att räntorna stiger samtidigt som börserna faller.

En grupp som tydligt illustrerar ränterisken är privata hushåll med bostadslån. Ingen vet exakt hur mycket högre räntor den amerikanska eller svenska konsumenten kan hantera. Det enda som är säkert är att hushållen redan har genomlevt flera tuffa år, vilket gör systemet i grunden mer sårbart.

En annan utsatt grupp är aktörer inom Private Credit och Private Equity. Dessa har drivit en kraftig kredittillväxt i systemet och utgör därmed en potentiell systemrisk. Om räntorna förblir på nuvarande nivåer eller stiger ytterligare riskerar detta att skapa nya problem, utöver de som redan observerats.

Sammantaget är riskbilden därmed tydligt förhöjd. Samtidigt blir det intressant att notera att Donald Trump och hans administration sannolikt är väl medvetna om denna dynamik och riskbild, inklusive ytterligare finansiella risker utöver de som nämnts här. Detta kan också förklara de delvis motstridiga signaler som kommit från amerikanskt håll, där man å ena sidan förespråkar förhandling och deeskalering, medan utvecklingen å andra sidan, i synnerhet från israeliskt håll, pekar mot eskalering i syfte att uppnå militära och potentiellt politiska mål såsom ett försvagat Iran eller ett regimskifte.

Det är i praktiken omöjligt att med precision bedöma sannolikheten för en eskalering som driver en ny inflationsspiral, liknande den vi såg under 2022, jämfört med ett scenario av deeskalering. Det vi däremot vet är att Trump vid flera tillfällen i andra sammanhang har ändrat kurs när räntorna stigit för mycket och börsen tydligt signalerat att systemet inte tolererar den rådande situationen.

Det mest sannolika scenariot i nuläget är därför ett relativt snabbt avslut på konflikten, även i ett läge där USA ökar pressen ytterligare, exempelvis genom en invasion av Kharg-ön. Ett sådant agerande skulle sannolikt öka trycket på Iran att nå en lösning.

Hittills har Pakistan agerat mellanhand i förhandlingarna mellan parterna. Det är möjligt att Pakistan, tillsammans med andra regionala stormakter såsom Turkiet och Egypten, kan bidra till att driva processen mot en lösning.

Fram till dess att ett sådant scenario framträder är det sannolikt att olje- och räntemarknaden fortsatt styr börsens utveckling, där en tydligt negativ korrelation kan observeras på daglig basis.

Det blir därmed relevant att närmare analysera oljepriset för att se om det finns signaler som stödjer något av de ovan nämnda scenarierna:

Viktigt att poängtera är att marknaden redan präglas av förhöjd volatilitet och i hög grad är nyhetsdriven, vilket innebär att prisbilden kan ha förändrats väsentligt från tidpunkten då denna text publiceras. I sådana miljöer kan exempelvis en till synes kraftigt bearish veckograf snabbt skifta och i stället indikera en tydlig botten.

Oljemarknaden

Olja (Dagsgraf)

Crude oil Brent graf ger blandade signaler

Råoljan är tillbaka ovanför EMA 10

Oljepriset handlas för närvarande på ett intressant, men svårtolkat sätt, vilket också återspeglas i de flesta andra tillgångsslag. Å ena sidan har vi i närtid sett tre tydliga exempel på distribution. Huruvida detta speglar att marknaden, korrekt, prissätter en kommande lösning på situationen, eller om det rör sig om direkta prismanipulationer, lämnas osagt då det i nuläget inte går att fastställa.

Samtidigt har priset återigen etablerat sig över EMA10, vilket ökar sannolikheten för att momentum åter blir det dominerande temat. Huruvida detta enbart utgör ett återtest inför ett nytt nedställ, eller om det signalerar ett återupptaget momentum, kommer sannolikt att sätta avtryck på börsutvecklingen under de kommande veckorna.

Olja (timgraf)

Om vi tittar ännu närmare och studerar timgrafen ser vi hur en lokal topp just nu håller på att formas. Det återstår att se om detta markerar början på en större rörelse eller endast utgör en kortsiktig reaktion.

XLE – ETF för Oljeaktier (Veckograf)

Givet situationen på oljemarknaden är det knappast förvånande att Energy Select Sector SPDR Fund (XLE) handlas närmast paraboliskt. ETF:en drar dessutom nytta av den så kallade “HALO-effekten” (Hard Asset, Low Obsolescence), där det är svårt att hitta ett tydligare exempel på ett tillgångsslag som uppfyller dessa kriterier.

Samtidigt har kursen nyligen brutit upp ovanför en trendkanal, vilket ofta indikerar att positioneringen blir allt mer ensidig och att kapital flödar i samma riktning. I sådana lägen ökar risken för översträckta rörelser. Det kan därför vara motiverat att sälja in i styrka här, med reservation för att krisen i Iran inte eskalerar ytterligare.

Räntemarknader

Amerikanska 10-åringen (Månadsgraf)

Marknadsbrev 26-03-13

Situationen i Hormuzsundet har satt tonen för de globala marknaderna

Den senaste veckan har i hög grad präglats av utvecklingen i Mellanöstern, där situationen kring Iran och risken för störningar i Hormuzsundet har satt tonen för de globala finansmarknaderna. Eftersom en betydande andel av världens energiflöden passerar genom sundet har marknaden snabbt börjat prisa in risken för högre energipriser, stigande inflationsförväntningar och därmed ett mer begränsat utrymme för räntesänkningar.

Situationen i Iran har överskuggat i princip all övrig nyhetsrapportering under veckan. Den centrala faktorn är Hormuzsundet, genom vilket en mycket stor andel av världens energiflöden passerar. Uppskattningsvis transporteras omkring 20 % av den globala oljekonsumtionen genom sundet, tillsammans med en betydande del av världens handel med flytande naturgas (LNG). En eventuell störning eller stängning av denna rutt får därför omedelbara konsekvenser för energipriserna och därmed även för inflationsförväntningarna globalt.

Mot denna bakgrund är det inte förvånande att marknaden reagerat kraftigt. Farhågor om att konflikten ska leda till ett mer varaktigt energichockscenario, liknande det inflationsklimat som präglade delar av 2022, har bidragit till stigande långräntor och en mer försiktig riskaptit på aktiemarknaderna.

Samtidigt är det anmärkningsvärt att börserna hittills har visat relativ motståndskraft. Trots den kraftiga geopolitiken handlas S&P 500 i skrivande stund endast omkring 5 % under sin senaste topp, vilket historiskt sett är en relativt begränsad korrigering givet den typ av risker som diskuteras.

Detta lämnar marknaden i ett något svårtolkat läge. Antingen underskattar aktiemarknaden de potentiella konsekvenserna av en mer utdragen konflikt i regionen, särskilt om energiflödena påverkas under en längre period. Alternativt har marknaden redan diskonterat en kortsiktig störning och blickar i stället framåt mot ett scenario där Hormuzsundet åter öppnas fullt ut, energipriserna stabiliseras och räntorna åter kan börja röra sig nedåt.

Vilket av dessa två scenarier som i slutändan visar sig vara korrekt kommer i stor utsträckning att avgöras av hur snabbt situationen i regionen utvecklas under de kommande veckorna, samt i vilken grad energiflödena faktiskt påverkas i praktiken.

S&P500 – Veckograf

Mot bakgrund av de allvarliga nyheterna kring Iran, Hormuzsundet och den potentiella hotbilden mot oljeproduktionen i närtid är det anmärkningsvärt att S&P 500 hittills har hållit emot relativt väl. En mer varaktig störning i energiflödena skulle kunna driva upp inflationsförväntningarna och därmed minska utrymmet för räntesänkningar, vilket normalt sett utgör en tydlig motvind för aktiemarknaden. Trots detta handlas indexet fortfarande endast omkring 5 % under sin senaste topp.

S & P 500 Index Cash CFD (USD)

S & P 500 Index Cash CFD (USD)handlas fortfarande endast omkring 5 % under sin senaste topp

Kursen handlas fortsatt ovanför EMA40 och visar i nuläget inga tydliga tecken på att den långsiktiga uppåttrenden är bruten.

Nasdaq – Veckograf

Mot bakgrund av de relativt dystra nyheterna kring bolag som missat sina estimat, tillsammans med den så kallade ”SaaS-kollapsen”, är det anmärkningsvärt att den långsiktiga uppåttrenden i Nasdaq fortsatt är intakt.

Indexet handlas visserligen under EMA10, men fortsatt över EMA40 vilket innebär att den långsiktiga uppåttrenden i nuläget inte kan anses bruten. Detta är möjligen ännu mer anmärkningsvärt än utvecklingen i S&P 500, då Nasdaq i hög grad domineras av just de bolag som haft det motigt den senaste tiden.

Samtidigt har den senaste veckans geopolitik ytterligare ökat pressen på sektorn. Konflikten kring Iran har drivit upp oljepriset över 100 dollar per fat och bidragit till stigande räntor, vilket normalt slår hårdare mot tillväxt- och teknikbolag än mot bredare index.

OMXS30 – Veckograf

OMXSPI uppvisar relativ styrka gentemot såväl amerikanska index som råvaror. Indexet handlas för närvarande en kring EMA20. Det svenska indexet har dock, i likhet med övriga globala marknader, fått känna av den ökade volatilitet som präglat veckan. Nyhetsflödet kring Iran, stigande energipriser och högre räntor har bidragit till mer ryckiga rörelser, även om den övergripande trendbilden i nuläget fortsatt framstår som relativt stark.

First North – Veckograf

First North handlas fortsatt i en långsiktig nedåttrend och uppvisar en anmärkningsvärd relativ svaghet gentemot såväl svenska som globala storbolagsindex. Denna utveckling har varit tydlig under en längre period och speglar sannolikt en kombination av högre räntor, svagare kapitalflöden till mindre bolag samt ett mer selektivt riskklimat.

Med det sagt finns tecken på att indexet kan vara i färd med att etablera en kortsiktig botten. Allt fler enskilda småbolag uppvisar formationer som indikerar potentiella bottnar, vilket i sin tur kan skapa förutsättningar för en mer omfattande rekyl om riskaptiten i marknaden skulle förbättras.

Olja (WTI) – Kvartalsgraf

Handeln i olja har överskuggat i princip allt annat denna vecka. Situationen i Iran har skapat en betydande osäkerhet kring huruvida det globala utbudet kommer kunna möta efterfrågan på kort och medellång sikt.

Oron är i första hand kopplad till Hormuzsundet, genom vilket omkring 20 % av världens oljeflöden samt en betydande del av den globala LNG-handeln passerar dagligen. Även begränsade störningar i denna passage riskerar därför att få omfattande konsekvenser för energipriserna och därmed även för inflationsförväntningarna globalt.

Den senaste utvecklingen i regionen har därför åter satt energimarknaden i centrum för den globala makrobilden. Om störningarna i transportflödena blir mer varaktiga kan effekten snabbt sprida sig till räntor, inflation och riskaptit på de finansiella marknaderna.

Kursen fastnade i måndags vid det övre Bollinger-bandet, vilket kan indikera en potentiell kortsiktig topp, förutsatt att situationen i regionen inte eskalerar ytterligare.

Olja – Dagsgraf

På kort sikt handlas kursen fortsatt över EMA10, vilket innebär att uppåttrenden fortfarande är intakt och att risken för ytterligare uppgångar därmed kvarstår.

Diesel – Dagsgraf

Flera energianläggningar och raffinaderier i Gulfregionen har rapporterats skadade i samband med den senaste tidens attacker, vilket har påverkat marknaden för raffinerade produkter mer än råoljan i sig. Bland annat har Ras Tanura-raffinaderiet i Saudiarabien, med en kapacitet på omkring 550 000 fat per dag, samt delar av Ruwais-komplexet i Förenade Arabemiraten, ett av världens största raffinaderi- och petrokemiska kluster med en kapacitet på omkring 900 000 fat per dag, påverkats av attacker och efterföljande driftstörningar. Även Bahrains Sitra-raffinaderi, som har en kapacitet på cirka 270 000 fat per dag, har rapporterats påverkat efter incidenter i regionen.

Konsekvensen är att marknaden för raffinerade produkter reagerat kraftigare än råoljan i sig. När raffinaderikapacitet tillfälligt slås ut uppstår snabbt flaskhalsar i tillgången på färdiga bränslen, även i ett scenario där den globala råoljeproduktionen inte minskar i samma omfattning.

Dieselpriset har därför rört sig betydligt starkare än råoljan och handlas fortsatt i en tydlig kortsiktig uppåttrend. Situationen illustrerar hur energimarknaden i nuläget är känslig inte bara för produktionen av råolja, utan även för störningar i den infrastruktur som krävs för att raffinera och distribuera färdiga bränslen.

Svenska small caps

Trots situationen som beskrivits ovan ser vi samtidigt tecken på att allt fler småbolag börjar lägga upp formationer som talar för en starkare utveckling framöver. Ett urval av dessa bolag presenteras nedan.

Firefly – Veckograf

Firefly är en global leverantör av brandskyddssystem för industriella processer och infrastrukturanläggningar. Bolaget utvecklar preventiva brandskyddslösningar som är konstruerade för att tidigt detektera tecken på antändning och hantera dessa innan brand eller explosion uppstår. Med över 50 års erfarenhet inom området har Firefly byggt upp betydande teknisk kompetens och fortsätter att driva teknikutvecklingen inom industriellt brandskydd. Bolaget är internationellt verksamt och finns representerat i de flesta industrialiserade regioner och i fler än 90 länder.

På månadsgrafen framgår att Firefly sedan 2013 i huvudsak har handlats i en långsiktig uppåttrend ovanför EMA30, med ett kort trendbrott i samband med Covid-19-kraschen. Nedgången följdes dock relativt snabbt av en återgång till den långsiktiga uppåttrenden. Kursuppgången sammanfaller med en kontinuerligt stigande omsättning och vinst per aktie under perioden.

Aktien handlas nu åter i närheten av EMA30 efter en period av konsolidering, vilket ligger i linje med tidigare perioder i aktiens historik. Konsolideringen kan delvis förklaras av att värderingen behövde normaliseras i takt med att kursen stigit snabbt under tidigare år, samtidigt som marginalen temporärt försvagades under första halvan av 2025.

Railcare – Veckograf

Railcare Group är verksamt inom järnvägssektorn med fokus på underhåll och reparation av järnvägsinfrastruktur samt järnvägstransporter. Bolagets kunder utgörs främst av infrastrukturföretag, järnvägsoperatörer och industrikunder med höga krav på leveranssäkerhet.

Kursen handlas vid det nedre Bollinger-bandet, vilket historiskt ofta utgör en viktig potentiell bottennivå.

MySafety – Veckograf

MySafety har sedan 1999 varit en utmanare till den etablerade försäkringsbranschen genom ett nischat fokus på innovativa lösningar för privatpersoner, ofta med inriktning mot skydd mot brott. Ett tydligt exempel är ID-skyddsförsäkringen, som utvecklades av Bolaget 2008 och där Mysafety är nordisk marknadsledare inom ID-stöld och bedrägerier. Ett växande problem som Bolaget adresserar är just bedrägerier där konsumenten inte erhåller ersättning från sin bank, varpå Mysafety fungerar som en naturlig garant. Under 2021 lanserades Sveriges mest omfattande bedrägeriskyddsförsäkring, vilken vidareutvecklats under 2025.

Nordisk Bergteknik – Veckograf

Nordisk Bergteknik är en strategisk partner inom utvalda nischer på marknaden för anläggnings- och entreprenadtjänster riktade mot infrastruktur, gruv- och byggindustri. Efter flera år med en hög förvärvstakt är Bolaget idag norra Europas största aktör inom sin nisch med cirka 1 200 anställda och ett helhetserbjudande inom de två största segmenten, berghantering och grundläggning. Därutöver har Nordisk Bergteknik under senare tid etablerat ett segment specifikt riktat mot nordisk gruvnäring. Koncernen erbjuder tjänster ovan och under jord, samt i och på vatten.

Kursen handlas vid det nedre Bollinger-bandet, vilket historiskt ofta utgör en viktig potentiell bottennivå.

Medclair – Veckograf

Medclair har en etablerad internationell närvaro och erbjuder marknadsledande lösningar för säker och hållbar hantering av lustgas. Lösningarna möjliggör mätning, uppsamling och destruktion av lustgas, vilket gör det möjligt att använda gasen inom bland annat sjukvård och tandvård utan att verksamheten präglas av negativa klimat- eller arbetsmiljöeffekter.

Kursen handlas vid EMA30, en nivå som vid flera tidigare tillfällen har markerat bottnar i kursutvecklingen.

Sammanfattning

Den senaste veckan har i hög grad präglats av utvecklingen i Mellanöstern, där situationen kring Iran och risken för störningar i Hormuzsundet har satt tonen för de globala finansmarknaderna. Eftersom en betydande andel av världens energiflöden passerar genom sundet har marknaden snabbt börjat prisa in risken för högre energipriser, stigande inflationsförväntningar och därmed ett mer begränsat utrymme för räntesänkningar.

Trots detta har aktiemarknaderna hittills visat relativ motståndskraft. De större amerikanska indexen handlas fortsatt i långsiktiga uppåttrender, även om volatiliteten ökat. Samtidigt har olje- och energimarknaden hamnat i centrum, där störningar i raffinaderikapacitet i Gulfregionen bidragit till att pressa upp priserna på raffinerade produkter, i synnerhet diesel.

Den övergripande bilden är därmed något tudelad. På makronivå har osäkerheten ökat, främst kopplad till energimarknaden och geopolitiken. Samtidigt visar flera index fortsatt teknisk styrka och allt fler småbolag uppvisar formationer som indikerar att potentiella bottnar kan vara under etablering. Marknaden befinner sig därmed i ett läge där kortsiktig geopolitik och energipriser sätter tonen, medan den underliggande trendbilden i flera tillgångsslag än så länge består.

Marknadsbrev 26-02-27

SaaS-relaterade bolag pressade under inledningen av veckan.

Veckan har präglats av svängningar, vilket ligger i linje med utvecklingen under de senaste veckorna. Nyheterna om Anthropics senaste Claude-släpp, tillsammans med Citrini Researchs blogginlägg om de potentiella konsekvenserna, bidrog till att pressa mjukvarubolag, och i synnerhet SaaS-relaterade bolag, under inledningen av veckan.

Kurserna har därefter återhämtat sig något, även om de långsiktiga trenderna inom utvalda delar av sektorn fortsatt framstår som utmanande.

Detta till trots handlas det mjukvarutunga Nasdaq fortsatt i en långsiktig uppåttrend, samtidigt som mer hårdvarutunga index befinner sig i tydliga och starka uppåt-trender. Diskrepansen mellan svenska large cap och small cap kvarstår, medan motsatt förhållande gäller i USA, där small cap för närvarande utvecklas starkare än large cap.

PE-relaterade aktier har, likt SaaS-relaterade bolag, utvecklats svagt den senaste tiden. Detta kan sannolikt förklaras av dels den genomsnittliga SaaS-exponeringen om cirka 15 procent, dels nyheterna kring Blue Owls senaste agerande.

SaaS-exponeringen är särskilt känslig då innehaven ofta är högt belånade, vilket förstärker risken om affärsmodellen i praktiken skulle påverkas negativt av den senaste AI-utvecklingen.

Blue Owls private credit-fond, som stängde möjligheten för investerare att göra uttag, kan visa sig vara en isolerad händelse begränsad till bolaget och dess kunder. Samtidigt finns en risk att det uppfattas som en signal om bredare problem i segmentet. Osäkerheten kring detta förefaller ha bidragit till spridningseffekter och ökad försiktighet även i andra PE-relaterade aktier.

Även om hotbilden mot SaaS-relaterade bolag har fått störst genomslag i nyhetsflödet, har en potentiellt mer betydelsefull utveckling skett i den amerikanska tioårsräntan. Denna har rört sig sidledes under flera år men visar nu tecken på att bryta ned. Om utvecklingen består kan det få konsekvenser för såväl dollarn som aktieindex och metaller.

Det är inte ovanligt att makrobilden är svårtolkad. Marknadsrörelser sker sällan linjärt och korrelationer är sällan stabila över tid. Det övergripande globala temat är dock att penningpolitiken i dag är mer expansiv än under perioden 2021 till 2023, men samtidigt mindre expansiv än under 2019 till 2020.

Vidare har den amerikanska administrationen tydligt signalerat en ambition om lägre räntor och en svagare dollar. Lägre räntor syftar till att minska hushållens finansiella kostnader, medan en svagare valuta skulle stärka konkurrenskraften för den amerikanska exportindustrin.

Båda dessa inriktningar sammanfaller dessutom med ambitionen att återuppbygga en industriell bas i USA. En sådan utveckling tenderar att öka efterfrågan på råvaror och metaller. Ovan nämnt utgör en av flera möjliga förklaringar till den trend som kan observeras i metaller generellt, och i ädelmetaller i synnerhet.

Graferna nedan är innan amerikansk öppning, varför situationen kan ha förändrats.

Amerikanska index

S&P (Veckograf)

Mot bakgrund av de relativt dystra nyheterna om bolag som missar sina estimat och den så kallade ”SaaS-kollapsen” är det anmärkningsvärt att den långsiktiga uppåttrenden i S&P 500 fortsatt är intakt. Indexet handlas i skrivande stund över EMA10.

Nasdaq (veckograf)

Nasdaq handlas visserligen under EMA10, men fortsatt över EMA30, vilket innebär att den långsiktiga uppåttrenden i nuläget inte kan anses bruten. Detta är möjligen ännu mer anmärkningsvärt än utvecklingen i S&P 500, då Nasdaq i hög grad domineras av de bolag som haft det motigt den senaste tiden. En bidragande faktor är att Nvidia fortsatt har stått emot nedgången.

RUT (Veckograf)

Det amerikanska småbolagsindexet handlas en bit över tidigare etablerade breakout-nivåer samt över EMA10, vilket indikerar relativ styrka gentemot storbolagsindex. Detta står i kontrast till utvecklingen i Sverige, där small cap utvecklats svagare än large cap.

En möjlig, om än spekulativ, förklaring är att marknaden i ökande grad prisar in toppande amerikanska långräntor, tio år och längre. Det skulle i så fall minska finansieringskostnaderna för de bolag som är mest räntekänsliga på marginalen, särskilt småbolag.

Om detta är den drivande faktorn återstår att se, men i nuläget finns det inget i prisutvecklingen som motsäger den rådande trendstyrkan.

Svenska index

OMXSPI

OMXSPI uppvisar relativ styrka gentemot såväl amerikanska index som råvaror. Indexet handlas för närvarande en bit över EMA10, vilket innebär att en kortsiktig rekyl inte vore förvånande. Samtidigt tenderar starkt momentum att generera fortsatt momentum, varför ett omedelbart nedställ inte är givet.

First North (Veckograf)

Sverige uppvisar en tydlig kontrast gentemot USA, där det i stället är småbolagsindex som visar relativ svaghet. Orsakerna är svåra att entydigt fastställa. En möjlig förklaring är att ett stort antal bolag noterades under 2020 till 2021 i en miljö med extremt låga räntor. En del av dessa bolag höll sannolikt lägre kvalitet, vilket i dag kan bidra till att tynga indexets utveckling.

Amerikansk dollar och 10-årsränta

DXY (Veckograf)

Dollarn försökte för ett antal veckor sedan bryta ned, men studsade i stället upp och straffade därmed de aktörer som etablerade korta positioner vid breakout-nivån. Detta är ett relativt vanligt mönster, där en till synes tydlig teknisk signal övergår i att lösa ut stop losses för nyetablerade positioner, innan kursen därefter vänder ned igen.

I dagsläget testar dollarn EMA10 underifrån. Huruvida kursen lyckas etablera sig över denna nivå eller inte kommer sannolikt att få betydande implikationer för de globala finansmarknaderna.

Den övergripande riskaptiten tenderar att öka i perioder av dollarförsvagning, vilket till stor del kan förklaras av lägre globala finansieringskostnader via dollardenominerad upplåning.

US 10Y (Veckograf)

Den amerikanska tioårsräntan uppvisar i ökande grad tecken på att vara på väg att bryta ned. Sedan 2023 har en toppformation utvecklats, med en relativt tydlig head and shoulders-struktur.

Om denna trend bekräftas kan det få breda konsekvenser. En minskad räntespread gentemot andra valutor skulle kunna pressa dollarn genom svagare incitament för carry trade. Samtidigt skulle lägre långräntor bidra till lägre finansieringskostnader vid nyupptagna lån samt en lägre genomsnittlig WACC för aktier.

Utvecklingen är därmed värd att följa noggrant. Den främsta brasklappen är att en räntenedgång som drivs av förväntningar om en kommande lågkonjunktur skulle förändra implikationerna avsevärt.

Metallar och råvaror

Utöver de tidigare nämnda resonemangen kring dollarn och tioårsräntan, vilka i sig påverkar metaller, kan de starka trenderna även förklaras av utbudsunderskott i flera metaller. Att öka produktionen eller att utveckla en ny gruva är förknippat med betydande capex. Sådana investeringar förutsätter i regel mer långvariga och tydliga pris- och efterfrågetrender innan bolagen är beredda att fatta investeringsbeslut.

Vidare kan man resonera kring statliga kinesiska investeringar som successivt förväntas öka i syfte att återstarta ekonomin och därmed efterfrågan på råvaror. På samma sätt har Indien blivit en allt mer relevant aktör när det gäller råvaruimport, drivet av både en växande ekonomi och en expanderande industriell bas.

Varje metall har sin egen utbuds- och efterfrågesituation. Bland de mest aktuella i dag återfinns koppar och silver. Den förstnämnda är nära sammankopplad med och en förutsättning för den gröna omställningen, medan silver i dag utgör en avgörande faktor för utbyggnaden av solkraft, där solpaneler står för närmare 50 procent av den totala efterfrågan.

Utöver detta fungerar silver som ett komplement till guld och kan i viss utsträckning även betraktas som en valuta.

Allt ovanstående bidrar till att öka efterfrågan på metaller generellt, samtidigt som ett ökat utbud är förknippat med höga kostnader och regulatoriska hinder. Följden blir stigande priser till dess att tillräckligt omfattande investeringar genomförs och marknaden därigenom tillförs det utbud som efterfrågas, varpå en ny jämvikt kan etableras.

Resonemanget gäller för samtliga basmetaller och de flesta ädelmetaller, med undantag för guld och i viss mån silver, platina och palladium. Guld i synnerhet bör snarare betraktas som en valuta än analyseras utifrån sina industriella egenskaper, såsom dess ledningsförmåga, vilken för övrigt är svårslagen.

Som valuta fungerar guld som en säkring mot fiatvalutor vars utbud kontinuerligt ökar, eller som under senare år har accelererat, ofta för att hantera problem som i grunden borde lösas politiskt men i stället hanteras monetärt.

En sannolik utlösande faktor för guldets återtagna roll som valuta var när USA frös tillgången till Rysslands finansiella tillgångar, i synnerhet landets innehav av amerikanska statspapper. EU följde därefter upp med liknande signaler. Även om åtgärderna hade och har tydliga politiska motiv, bidrog de sannolikt till att öka både rysk och andra staters efterfrågan på guld.

Frågan som rimligen bör ha ställts är: om de kan frysa ryska tillgångar, varför skulle de inte kunna frysa våra. Länder som sannolikt resonerade i dessa banor inkluderar Kina, Indien, Saudiarabien och Iran, bland andra.

Om man därtill beaktar den amerikanska statens ansträngda finansiella situation, samtidigt som administrationen öppet uttryckt en vilja att se en svagare dollar, framstår innehav av amerikanska statspapper som mindre attraktiva i jämförelse med guld.

Guld (veckograf)

Guld befinner sig i en exceptionellt stark trend, jämförbar endast med perioderna 1970–1979 och 2002–2011, åtminstone om man inte går längre tillbaka i tiden. Som framgår av grafen kan sådana trender pågå under mycket långa perioder, vilket innebär att någon topp inte nödvändigtvis behöver vara nära förestående.

Samtidigt är kursen kraftigt överköpt och rör sig i en parabolisk struktur, varför en snabb rörelse nedåt inte skulle vara förvånande. En sådan rekyl skulle dock inte behöva innebära att den långsiktiga trenden bryts.

Guld handlas fortsatt ovanför EMA10, vilket innebär att uppåttrenden och dess momentum är intakta. Det är anmärkningsvärt att guld under perioden har korrelerat med tillgångsslag, såsom börsindex, som det normalt uppvisar negativ korrelation mot.

En möjlig förklaring är återigen att marknaden börjar prisa in lägre räntor. En annan tänkbar förklaring är att tillgångarna tillfälligt har frikopplats och stiger av helt olika skäl: börsindex till följd av stigande vinster och aktieåterköp, och guld till följd av minskad tilltro till den amerikanska statens betalningsförmåga samt som en alternativ hedge jämfört med statspapper. Oavsett förklaring är uppåttrenden fortsatt intakt och skulle sannolikt förstärkas ytterligare om dollarn åter faller under etablerade stödnivåer.

Silver (veckograf)

Flera potentiella orsaker bakom silvers starka trend har redan berörts. En enkel analys, baserad på Silver Institutes (SI) produktions- och efterfrågeuppskattningar, visar att det skulle krävas en nästan 20-procentig ökning av den årliga globala produktionen, som i dag uppgår till cirka 830 miljoner uns, för att täppa till underskottet.

Samtidigt har den årliga produktionen haft en nedåtgående trend under det senaste decenniet, från en topp på omkring 900 miljoner uns 2016 till en uppskattad nivå på cirka 835 miljoner uns 2025, med en bottennotering på runt 740 miljoner uns under covidåret 2020.

Silver handlas, som bekant, ofta som “guld på steroider”, vilket också har bekräftats av de senaste veckornas utveckling. Priset föll under en historiskt snabb period, för att därefter snabbt återetablera sig över EMA10.

Koppar (veckograf)

Resonemanget kring silver kan i stor utsträckning även appliceras på koppar, med den skillnaden att efterfrågan i detta fall i princip uteslutande drivs av industriell användning. Därmed blir utvecklingen i världsekonomin avgörande för metallens efterfrågan.

Prisets volatilitet speglar den osäkerhet som råder kring den globala tillväxten de kommande åren. Än så länge är uppåttrenden intakt där kursen etablerat sig ovanför EMA10.

Olja (Veckograf)

Olja har den senaste tiden handlats mer frikopplat från övriga råvaror. Det övergripande temat är förväntningar om överutbud, med hög produktion i Nordamerika samt inom OPEC+. Därtill har länder som Brasilien och Guyana ökat produktionen, samtidigt som övriga OPEC upprätthållit en hög nivå.

Samtidigt finns en överhängande risk för ett amerikanskt ingripande i Iran, vilket har väckt farhågor om en potentiell nedgång i iransk produktion, i dagsläget omkring 3 miljoner fat per dag.

Priset har brutit den kortsiktiga nedåttrenden och handlas för närvarande över EMA10. Vid en fortsatt uppgång kommer en viktig motståndsnivå att testas inom kort. Utfallet vid denna nivå kommer sannolikt i hög grad att påverkas av hur utvecklingen i Iran fortskrider.

Övriga europeiska index

Även om Sveriges storbolagsindex har handlats starkt den senaste tiden och uppvisat relativ styrka gentemot USA, har det utvecklats svagare än flera europeiska index. De brittiska, italienska och spanska indexen är exempel på detta.

Dessa marknader befinner sig i en närmast parabolisk uppåttrend, delvis förklarad av en stark utveckling inom banksektorn.

UK (Månadsgraf)

Milano (Månadsgraf)

IBEX (Månadsgraf)

Krypto

Det har knappast undgått någon att krypto har utvecklats svagt den senaste perioden. Orsakerna bakom rörelsen lämnas osagda, men historiskt har krypto uppvisat tydlig korrelation med risktillgångar såsom mer spekulativa techaktier. Den relationen förefaller i stort sett ha bestått.

Däremot har kryptons självutnämnda roll som en säker hamn vid dollarförsvagning ifrågasatts i och med den senaste utvecklingen.

Crypto Total Market (månadsgraf)

Den långsiktiga uppåttrenden ser hotat ut. Med det sagt handlas kursen för närvarande på EMA50, vilken agerat långsiktigt stöd och botten vid flertalet tillfällen. Det är därför nödvändigt att förhålla sig öppensinnat och flexibelt framåt.

PE-och Private Credit

Som tidigare nämnt handlas PE- och private credit-bolag för närvarande svagt på börsen. Vår bedömning är att detta huvudsakligen kan förklaras av tre faktorer:

1. Sentiment och SaaS-oro

Det senaste nedstället verkar delvis vara sentimentdrivet. AI-verktyg som Claude har skapat oro kring SaaS-modellen. Private equity-bolag har i snitt runt 15 procent SaaS i portföljen. Om marknaden börjar ifrågasätta värderingar eller affärsmodell slår det hårt mot PE eftersom innehaven ofta är högt belånade.

2. Oro kring private credit och Blue Owl

Blue Owl Capital har begränsat uttag i en private credit-fond och ska istället betala ut kapital successivt när tillgångar säljs. Det väcker frågor om innehaven kan säljas till bokfört värde och vad det betyder för andra fonder om fler tvingas göra liknande saker. Det skapar osäkerhet kring likviditet och värderingar.

3. Strukturellt tryck

Konkurrensen om attraktiva bolag har drivit upp värderingarna och därmed sänkt den förväntade avkastningen. Samtidigt har det varit svårare att sälja eller börsnotera innehav till de värderingar som står i böckerna.

Dessutom är det inte nollränta längre. En typisk LBO finansieras ofta med cirka 50 till 80 procent lån, där modellen bygger på att kassaflödet betalar ned skulden under ägarperioden. När räntan är högre och kassaflödena kanske inte lever upp till prognos blir kalkylen betydligt mer ansträngd.

Mot bakgrund av ovanstående är det relevant att studera hur de största aktörerna inom segmentet handlas. Vår tolkning skiljer sig inte nämnvärt från den vi gör inom krypto, där de långsiktiga uppåttrenderna framstår som ifrågasatta. Detta kan i sin tur indikera en förhöjd riskbild i det finansiella systemet framöver.

Samtidigt har det negativa sentimentet nått vad som kan beskrivas som en kortsiktig extrem, och priserna handlas i närheten av det nedre Bollinger-bandet. Det innebär att en kortsiktig botten inte kan uteslutas.

Blackstone (månadsgraf)

Ares Management (månadsgraf)

KKR (Månadsgraf)

EQT (månadsgraf)

Apollo Global Management (månadsgraf)

Blue Owl Capital (månadsgraf)

Sammanfattning

Sammanfattningsvis präglas marknaden av hög volatilitet och tydliga sektorrotationer. Mjukvaru- och SaaS-bolag har pressats efter oro kopplad till AI-utvecklingen, vilket även har spillt över på PE- och private credit-aktier, inte minst mot bakgrund av sektorns SaaS-exponering och händelser inom private credit. Samtidigt kvarstår strukturella utmaningar för PE i form av högre räntor, svagare exit-marknad och pressade avkastningsantaganden.

Trots negativa nyheter är de långsiktiga uppåttrenderna i flera amerikanska index fortsatt intakta. Small cap uppvisar relativ styrka i USA, medan motsatt mönster råder i Sverige. OMXSPI har utvecklats starkt men släpar efter flera sydeuropeiska index. Dollarns och den amerikanska tioårsräntans utveckling framstår som centrala variabler framåt, med potentiellt bred påverkan på riskaptit, finansieringskostnader och tillgångspriser.

Råvaror, särskilt metaller, stöds av strukturella underskott och makrofaktorer, medan oljan i högre grad styrs av utbudsbalans och geopolitisk risk. Krypto har utvecklats svagt i linje med andra risktillgångar och dess långsiktiga trend är ifrågasatt. Sammantaget är den övergripande trenden på flera håll intakt, men riskbilden har blivit mer komplex.

Marknadsbrev 20/2-2026

De senaste veckorna har präglats av hög volatilitet, särskilt bland enskilda aktier, såväl stora som små. Mot denna bakgrund är det något förvånande att de breda indexen i USA och Sverige (med undantag för First North) fortsatt handlas i långsiktiga uppåttrender. Detta kan till stor del förklaras av en pågående rotation mellan olika sektorer.

Det har knappast undgått någon att mjukvarubolag, med särskilt fokus på SaaS-segmentet, har utvecklats svagt. Detta har i hög grad drivits av Anthropics senaste lanseringar, vilka i bästa fall bedöms kunna skjuta upp företagens investeringar i SaaS-lösningar och i värsta fall riskerar att göra vissa tjänster obsoleta.

Utfallet kommer dock att variera mellan olika bolag och affärsmodeller. Bolag med tillgång till omfattande kunddata och höga byteskostnader bedöms ha bättre förutsättningar att möta den ökade konkurrensen. Mindre avancerade lösningar, med begränsad kunddata och lägre inlåsningseffekter, riskerar däremot att påverkas mer negativt.

Mot denna bakgrund riktar vi denna vecka fokus mot index, dollarn, långräntorna och råvarorna, då dessa bedöms sätta tonläget för enskilda aktier. Det mer bolagsspecifika fokuset återkommer när marknadsläget förändrats.

S&P 500 (Veckograf)

Givet de relativt dystra nyheterna om bolag som missar sina estimat och den så kallade “SaaS-kollapsen” är det anmärkningsvärt att den långsiktiga uppåttrenden i S&P 500 fortsatt är intakt. Indexet handlas i skrivande stund ovanför EMA10 och en bra bit över EMA30, som vid tidigare tillfällen har markerat botten i medelstora korrektioner.

Nasdaq (Veckograf)

Nasdaq handlas visserligen under EMA10, men alltjämt ovanför EMA30, vilket innebär att den långsiktiga uppåttrenden i nuläget inte kan ifrågasättas. Detta är om möjligt ännu mer anmärkningsvärt än utvecklingen i S&P 500, då Nasdaq i hög grad drivs av just de bolag som haft det tufft den senaste tiden. En inte oviktig bidragande faktor är naturligtvis att Nvidia fortsatt håller emot nedgången.

RUT (veckograf)

Amerikanska småbolagsindex handlas en bit ovanför tidigare etablerade breakout-nivåer samt över EMA10. Indexet uppvisar därmed relativ styrka gentemot storbolagsindex, vilket står i kontrast till utvecklingen i Sverige. En möjlig, om än spekulativ, förklaring är att marknaden börjar prisa in toppande amerikanska långräntor (10 år och längre), vilket i sin tur reducerar finansieringskostnaderna för de bolag som påverkas mest på marginalen, i synnerhet småbolag. Framtiden får utvisa om detta håller i sig, men i nuläget finns det inget som talar emot trendstyrkan.

DXY (Veckograf)

Dollarn försökte för ett antal veckor sedan bryta ned, men studsade i stället upp och straffade därmed de aktörer som tog korta positioner vid breakout-nivån. Detta är ett relativt vanligt mönster, där en till synes tydlig teknisk signal övergår i att lösa ut stoplossar för nyetablerade positioner, innan kursen därefter viker ned på nytt. I dagsläget testar dollarn EMA10 underifrån. Huruvida kursen lyckas etablera sig ovanför denna nivå eller inte kommer sannolikt att få betydande konsekvenser för de globala finansmarknaderna. Den övergripande riskaptiten tenderar att öka när dollarn försvagas, vilket till stor del kan förklaras av lägre globala finansieringskostnader genom dollarlån.

US10Y (veckograf)

Den amerikanska tioårsräntan ser i allt högre grad ut att vara på väg att bryta ned. En toppformation har utvecklats sedan 2023, med en tydlig head and shoulders-struktur. Om denna trend bekräftas kommer det sannolikt inte bara att påverka hur dollarn handlas, genom minskad räntespread gentemot andra valutor och därmed svagare incitament för carry trade, utan även bidra till lägre finansieringskostnader vid nyupptagna lån samt en lägre genomsnittlig WACC för aktier. Detta är därmed en utveckling värd att följa noggrant. Den främsta brasklappen är att en nedgång i räntan inte drivs av förväntningar om en kommande lågkonjunktur, vilket i så fall skulle förändra de underliggande implikationerna avsevärt.

Guld (Veckograf)

Guld handlas fortsatt ovanför EMA10, vilket innebär att uppåttrenden och dess momentum är intakta. Det är anmärkningsvärt att guld under perioden har korrelerat med tillgångsslag, såsom börsindex, som det normalt uppvisar negativ korrelation mot.

En möjlig förklaring är återigen att marknaden börjar prisa in lägre räntor. En annan tänkbar förklaring är att tillgångarna tillfälligt har frikopplats och stiger av helt olika skäl: börsindex till följd av stigande vinster och aktieåterköp, och guld till följd av minskad tilltro till den amerikanska statens betalningsförmåga samt som en alternativ hedge jämfört med statspapper. Oavsett förklaring är uppåttrenden fortsatt intakt och skulle sannolikt förstärkas ytterligare om dollarn åter faller under etablerade stödnivåer.

Silver (veckograf)

Silver handlas, som bekant, ofta som “guld på steroider”, vilket också har bekräftats av de senaste veckornas utveckling. Priset föll under en historiskt snabb period, för att därefter snabbt återetablera sig över EMA10.

Denna trend understöds dessutom av tydligare fundamentala faktorer än för guld. Omkring 50 procent av den globala efterfrågan utgörs av industriell användning, samtidigt som marknaden under flera år präglats av ett strukturellt underskott i förhållande till den årliga produktionen. Därtill är ledtiderna för att etablera nya gruvor och skala upp produktionen långa, vilket talar för att utbudssidan förblir begränsad. Sammantaget finns därmed förutsättningar för att uppåttrenden ska fortsätta, förutsatt att dollarn inte inleder en snabb och ihållande uppgång.

Koppar (veckotrend)

Resonemanget kring silver kan i stor utsträckning även appliceras på koppar, med den skillnaden att efterfrågan i detta fall i princip uteslutande drivs av industriell användning. Därmed blir utvecklingen i världsekonomin avgörande för metallens efterfrågan. Prisets volatilitet speglar den osäkerhet som råder kring den globala tillväxten de kommande åren. Än så länge är uppåttrenden intakt.

OMXS30 (veckograf)

 

OMXS30 uppvisar relativ styrka gentemot såväl amerikanska index som råvaror. Indexet handlas för närvarande en bit ovanför EMA10, vilket innebär att ett kortsiktigt nedåtställ inte vore förvånande. Samtidigt tenderar starkt momentum ofta att föda ytterligare momentum, varför ett sådant scenario långt ifrån är givet.

First North (Veckograf)

Sverige uppvisar en uppseendeväckande skillnad gentemot USA, där det i stället är småbolagsindex som visar på tydlig relativ svaghet. Orsakerna bakom detta är svåra att fastställa. En möjlig förklaring är att ett stort antal bolag noterades under åren 2020–2021, i en miljö präglad av extremt låga räntor, och att en del av dessa bolag höll lägre kvalitet. Det kan i dag bidra till att tynga indexets utveckling.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis präglas marknadsläget av fortsatt starka långsiktiga trender, trots ökad volatilitet och ett mer osäkert makroklimat. Amerikanska index och råvaror uppvisar alltjämt teknisk styrka, samtidigt som signaler om toppande långräntor och en potentiellt försvagad dollar kan få stor betydelse framöver. Sektorroteringar och skilda regionala utvecklingsmönster, särskilt mellan USA och Sverige, understryker vikten av selektivitet. Sammantaget talar bilden för fortsatt möjligheter, men med ökad känslighet för förändringar i räntor, valuta och riskaptit.

Marknadsbrev 6/2-2026

Veckan har präglats av kraftig volatilitet, med start redan under föregående fredags handel. Den utlösande faktorn var utnämningen av Kevin Warsh till ny chef för Federal Reserve. Warsh har historiskt argumenterat för en minskad balansräkning och förespråkat en mer hökaktig penningpolitik.

Huruvida denna hållning kommer att prägla hans faktiska agerande återstår att se. En rimlig invändning är varför Trump, som offentligt förespråkat en mer expansiv penningpolitik, skulle utse en tydligt mer restriktiv centralbankschef.

Som ofta är fallet på spekulativa marknader krävs dock begränsade nyheter för att utlösa kraftiga kursrörelser. Utnämningen kan ha fungerat som katalysator, men den underliggande förklaringen till de kraftiga fallen var sannolikt den höga hävstången och de föregående snabba kursuppgångarna.

Dollarns uppstuds föregicks av en snabb nedgång mot det nedre Bollinger-bandet i veckografen, vilket ofta fungerar som en kortsiktig stödnivå. Så blev även fallet denna gång, delvis understött av utnämningen av Kevin Warsh.

Dollarn (veckograf)

Som väntat fungerade det nedre Bollinger-bandet som stödnivå. Frågan är nu om uppstudsen markerar en mer långsiktig botten eller endast en kortsiktig motrörelse inom en fortsatt svag trend. Givet Trumps tydliga ambition att försvaga dollarn lutar vi mot det senare alternativet. En felbedömning i denna fråga skulle få betydande konsekvenser för den fortsatta analysen av ädelmetaller.

Dollarns studs kan jämföras med grafen från förra veckans marknadsbrev:


Som nämndes i föregående marknadsbrevet finns flera fundamentala faktorer som motiverat de tidigare kursuppgångarna i såväl ädelmetaller som basmetaller. Mot bakgrund av de starka trenderna krävdes endast en begränsad förstärkning av dollarn för att utlösa breda prisfall.

I kombination med hög hävstång och omfattande användning av stop-loss-order förstärktes rörelsen, vilket resulterade i exceptionellt kraftiga nedgångar.

Ädelmetaller

Om vi inleder med ädelmetallerna, och i synnerhet guld och silver, kan tre centrala observationer göras:

  1. Priserna har stigit kraftigt och i accelererande takt under de senaste månaderna, vilket innebar att marknaden befann sig på överköpta nivåer.

  2. Detta resulterade i ett historiskt snabbt prisfall.

  3. Efter att belånade positioner sannolikt likviderats har marknaden därefter uppvisat en tydlig teknisk rekyl.

Guld (dagsgraf)

Guld har uppvisat relativ styrka gentemot såväl andra ädelmetaller som alternativa tillgångsslag, såsom kryptovalutor, genom att aldrig stänga under EMA50. Sedan måndagen har priset återtagit momentum och försöker i skrivande stund etablera sig över 5 000-dollarnivån.

Det snabba kursfallet, den efterföljande återhämtningen samt de underliggande fundamentala drivkrafterna bakom den tidigare uppgången talar för att den långsiktiga uppåttrenden sannolikt består. Vår bedömning är att marknaden, efter en period av konsolidering, har goda förutsättningar att återuppta uppgången, möjligen snabbare än vad konsensus för närvarande indikerar.

Silver (dagsgraf)

Silver uppvisade i stort sett samma mönster som guld, men i förstärkt form, i linje med metallens historiska volatilitet. Prisfallet uppgick till hela 47,5 procent på en vecka, vilket är anmärkningsvärt även i ett historiskt perspektiv och sannolikt tvingade fram omfattande tvångsförsäljningar bland högt belånade aktörer.

Efter att snabbt ha rört sig från extremt överköpta nivåer fann priset stöd vid det nedre Bollinger-bandet. Den framåtblickande bedömningen följer i stort samma resonemang som för guld: utrymme finns för en relativt snabb återhämtning, potentiellt snabbare än vad som normalt kan förväntas efter ett så pass kraftigt fall.

Platina & Palladium (dagsgraf)

Platina och palladium uppvisade liknande rörelsemönster som guld och silver och har i nuläget funnit stöd vid det nedre Bollinger-bandet.

Basmetaller och råvaror

Basmetaller och råvaror såsom koppar, aluminium och järnmalm uppvisade liknande mönster som ädelmetallerna. Prisrörelserna bör därför i huvudsak tolkas som en likviditetsdriven korrigering, utlöst av utnämningen av Kevin Warsh och dollarns förstärkning, snarare än som uttryck för förändrade fundamentala förutsättningar i respektive råvara.

Skillnaderna återfinns främst i nedgångarnas magnitud, vilket i sin tur speglar de föregående kursuppgångarnas styrka. De underliggande fundamentala drivkrafterna, som behandlades i föregående marknadsbrev, bedöms fortsatt vara intakta.

Koppar (dagsgraf)

I likhet med övriga ädelmetaller fann koppar stöd vid det nedre Bollinger-bandet, vilket indikerar en potentiell kortsiktig botten.

Aluminium (dagsgraf)

Den höga korrelationen mellan råvarumarknaderna återspeglades även i aluminium, där priset föll kraftigt för att därefter snabbt finna stöd vid det nedre Bollinger-bandet.

Järnmalm (dagsgraf)

Järnmalm har inte uppvisat samma kraftiga uppgång som övriga nämnda metaller, men även här etablerades stöd vid det nedre Bollinger-bandet.

Nickel (dagsgraf)

Temat kan upplevas som repetitivt, men lyfts fram för att tydliggöra den höga korrelationen mellan råvarorna och understryka att nedgångarna inte kan förklaras av isolerade fundamentala faktorer. Även nickel föll kraftigt och fann därefter stöd vid det nedre Bollinger-bandet.

Olja (månadsgraf)

Energisektorn, med olja i spetsen, avvek från metallmarknadernas utveckling och uppvisade istället styrka. Rörelsen drevs i huvudsak av en förhöjd geopolitisk riskpremie kopplad till Iran, där ett eventuellt amerikanskt ingripande fortsatt bedöms som ett reellt scenario.

Samtidigt handlas priset fortfarande under EMA20, vilket innebär att en mer omfattande uppgång krävs innan en mer varaktig trendförändring kan bekräftas.

Börsen

Om vi inleder med USA har vissa sektorer uppvisat exceptionell volatilitet, i synnerhet AI- och mjukvarudominerade bolag. Den rådande marknadsuppfattningen är att detta främst drivits av ökade farhågor kring kapitalutgifter, där investeringstakten och den totala investeringsnivån bedöms som ohållbar.

Därtill kommunicerade Anthropic ett genombrott inom sin AI-modell, vilket förstärkte oron för att konkurrerande aktörer hamnat på efterkälken, samtidigt som traditionella SaaS-modeller riskerar att tappa relevans. Vår bedömning är att denna oro är överdriven och snarare bör ses som en rationell efterhandsförklaring till en korrigering som redan låg i korten.

S&P (veckograf)

Som framgår av S&P-grafen var både volatiliteten och nedgången på indexnivå relativt begränsade i förhållande till de kraftiga rörelser som noterades inom utvalda sektorer. Detta illustrerar att börsen som helhet utvecklades betydligt stabilare än vad mediebilden och rubriksättningen gav intryck av.

Nasdag (veckograf)

Nasdaq noterade en mer påtaglig nedgång men fann temporärt stöd vid det nedre Bollinger-bandet. Frågan är nu om detta markerar en hållbar botten eller om en mer omfattande korrigering återstår.

OMXSPI (veckograf)

Den svenska börsen uppvisade en tydlig relativ styrka gentemot såväl råvaror som amerikanska index. Detta kan delvis förklaras av att marknaden tidigare släpat efter internationella jämförelseindex och nu befinner sig i en upphämtningsfas. Därtill överträffade flera kvartalsrapporter förväntningarna, inte minst inom banksektorn, vilket ytterligare bidrog till den positiva utvecklingen.

Sammanfattning

Den senaste veckans kraftiga rörelser präglades i huvudsak av en likviditetsdriven korrigering, utlöst av förändrade förväntningar kring amerikansk penningpolitik och dollarns förstärkning. I kombination med hög belåning och omfattande stop-loss-positionering förstärktes nedgångarna, särskilt inom råvaror och ädelmetaller.

Samtidigt visar den tekniska bilden att flera tillgångsslag har funnit stöd vid centrala nivåer, vilket talar för att en kortsiktig botten kan vara under etablering. De underliggande fundamentala drivkrafterna inom såväl metaller som utvalda råvaror bedöms fortsatt vara intakta.

Aktiemarknaden uppvisade överlag större motståndskraft än vad sektorutvecklingen och mediebilden antydde, med relativ styrka i Sverige och mer selektiva nedgångar i USA. Den ökade volatiliteten inom AI- och mjukvarusektorn bedöms främst vara en teknisk och sentimentdriven korrigering snarare än ett strukturellt trendskifte.

Fokus framöver ligger på utvecklingen i dollarn, centralbankskommunikation samt geopolitisk risk, vilka sannolikt kommer att vara avgörande för marknadens riktning under kommande veckor.

Marknadsbrev 29/1-2026

Metaller åter på tapeten

Veckan, månaden och det senaste året har präglats av en återgång till ett samtalsämne som inte varit lika närvarande sedan perioderna 2003–2008 och därefter 2009–2011, nämligen metaller och, mer specifikt, ädelmetaller. Mot denna bakgrund har detta marknadsbrev sitt huvudsakliga fokus på just detta tema och belyser hur metallerna handlas i dag samt vad som potentiellt kan vänta framöver.

Marknaden i sin helhet

Det är inte unikt att makrobilden är svårtolkad. Rörelser sker sällan linjärt och korrelationer är aldrig exakta. Med detta sagt råder ett övergripande och globalt tema av lättare penningpolitik jämfört med åren 2021–2023.

Vidare har den amerikanska administrationen tydligt signalerat att man vill se lägre räntor och inte minst en svagare dollarkurs. Det förstnämnda för att minska de amerikanska hushållens finansiella kostnader, det sistnämnda för att åter göra den amerikanska exportindustrin mer konkurrenskraftig.

Båda dessa teman sammanfaller dessutom med ambitionen att återuppbygga en industriell bas i USA. En sådan uppbyggnad ökar efterfrågan på råvaror och metaller. Detta utgör en av flera potentiella förklaringar till den trend vi ser i metaller generellt, och i ädelmetaller i synnerhet.

Andra orsaker kan härledas till ett underskott i de flesta metaller. Att öka produktionen eller att starta en helt ny gruva är förknippat med hög capex, vilket ofta förutsätter mer långvariga och tydliga trender innan bolag vågar fatta investeringsbeslut.

Vidare kan man resonera kring statliga kinesiska investeringar som successivt förväntas öka i syfte att återstarta ekonomin och därmed efterfrågan på råvaror. På samma sätt har Indien blivit en allt mer relevant aktör när det gäller råvaruimport, drivet av både en växande ekonomi och en expanderande industriell bas.

Varje metall har sin egen utbuds- och efterfrågesituation. Bland de mest aktuella i dag återfinns koppar och silver. Den förstnämnda är nära sammankopplad med och en förutsättning för den gröna omställningen, medan silver i dag utgör en avgörande faktor för utbyggnaden av solkraft, där solpaneler står för närmare 50 procent av den totala efterfrågan.

Utöver detta fungerar silver som ett komplement till guld och kan i viss utsträckning även betraktas som en valuta.

Allt ovanstående bidrar till att öka efterfrågan på metaller generellt, samtidigt som ett ökat utbud är förknippat med höga kostnader och regulatoriska hinder. Följden blir stigande priser till dess att tillräckligt omfattande investeringar genomförs och marknaden därigenom tillförs det utbud som efterfrågas, varpå en ny jämvikt kan etableras.

Resonemanget gäller för samtliga basmetaller och de flesta ädelmetaller, med undantag för guld och i viss mån silver, platina och palladium. Guld i synnerhet bör snarare betraktas som en valuta än analyseras utifrån sina industriella egenskaper, såsom dess ledningsförmåga, vilken för övrigt är svårslagen.

Som valuta fungerar guld som en säkring mot fiatvalutor vars utbud kontinuerligt ökar, eller som under senare år har accelererat, ofta för att hantera problem som i grunden borde lösas politiskt men i stället hanteras monetärt.

En sannolik utlösande faktor för guldets återtagna roll som valuta var när USA frös tillgången till Rysslands finansiella tillgångar, i synnerhet landets innehav av amerikanska statspapper. EU följde därefter upp med liknande signaler. Även om åtgärderna hade och har tydliga politiska motiv, bidrog de sannolikt till att öka både rysk och andra staters efterfrågan på guld.

Frågan som rimligen bör ha ställts är: om de kan frysa ryska tillgångar, varför skulle de inte kunna frysa våra. Länder som sannolikt resonerade i dessa banor inkluderar Kina, Indien, Saudiarabien och Iran, bland andra.

Om man därtill beaktar den amerikanska statens ansträngda finansiella situation, samtidigt som administrationen öppet uttryckt en vilja att se en svagare dollar, framstår innehav av amerikanska statspapper som mindre attraktiva i jämförelse med guld.

Dollarn

Det kan därför vara relevant att titta närmare på dollarn, eftersom samtliga råvaror prissätts i denna valuta. En försvagning av dollarn tenderar att öka efterfrågan på tillgångar som är denominerade i valutan, av det enkla skälet att de blir relativt sett billigare för köpare utanför dollarområdet. Detta bidrar, allt annat lika, till högre råvarupriser.

Dollarn (Månadsgraf)

Som månadsgrafen ovan illustrerar toppade dollarn under 2022, för att därefter konsolidera fram till 2025, varefter en nedåttrend har inletts. I ett kortare perspektiv har priset nu studsat på EMA200, noterat i månadsgrafen.

Frågan är därför om detta markerar en långsiktig botten, eller om det snarare rör sig om en kortsiktig rekyl avsedd att få blankare och dollarpessimister ur balans. Vi lutar mot det senare alternativet, i linje med resonemangen ovan.

Dollarn (Veckograf)

Det som beskrivits ovan och som framgår av månadsgrafen sammanfaller med en snabb rörelse ned under Bollinger-bandet i veckografen. Veckans nedgång har sannolikt triggat ett betydande antal stop loss-nivåer, vilket talar för att säljtrycket på kort sikt kan ha nått en kulmen.

Denna typ av utbrott följs inte sällan av en mean reversion, där priset tillfälligt rör sig tillbaka mot högre nivåer för att sätta marknadens aktörer ur balans. En sådan rörelse skulle i så fall kunna sammanfalla med en rekyl eller paus i råvarutrenden. Framtiden får utvisa.

Detta för oss vidare till ädelmetallerna, vars prisrörelser, allt annat lika, påverkas i stor utsträckning av utvecklingen i dollarn.

Guld (3-månadersgraf)

Guld befinner sig i en exceptionellt stark trend, jämförbar endast med perioderna 1970–1979 och 2002–2011, åtminstone om man inte går längre tillbaka i tiden. Som framgår av grafen kan sådana trender pågå under mycket långa perioder, vilket innebär att någon topp inte nödvändigtvis behöver vara nära förestående.

Samtidigt är kursen kraftigt överköpt och rör sig i en parabolisk struktur, varför en snabb rörelse nedåt inte skulle vara förvånande. En sådan rekyl skulle dock inte behöva innebära att den långsiktiga trenden bryts.

RSI som indikator är dessutom förrädisk på höga nivåer. En rörelse från ett RSI-värde på 93 till 96 kan motsvara flera hundra procent i prisutveckling.

Silver (3-månadersgraf)

En kanske ännu mer intressant parabolisk rörelse att studera är silver. Det som kan konstateras för denna ädelmetall är att perioden 2002–2011 inte längre utgör en relevant referenspunkt, då prisuppgången i dag vida överstiger den perioden sett till hastighet. Den enda jämförbara referensen är 1970-talets paraboliska rörelse, som senare avslutades i en total krasch.

Den perioden präglades dels av hög inflation, där både guld och silver fungerade som inflationsskydd. Därutöver försökte bröderna Hunt corna marknaden genom att köpa upp stora delar av silverutbudet, ett klassiskt försök att squeeza priset, vilket som bekant, och som grafen illustrerar, slutade i ett misslyckande.

Flera potentiella orsaker har redan berörts. En enkel analys, baserad på Silver Institutes (SI) produktions- och efterfrågeuppskattningar, visar att det skulle krävas en nästan 20-procentig ökning av den årliga globala produktionen, som i dag uppgår till cirka 830 miljoner uns, för att täppa till underskottet.

Samtidigt har den årliga produktionen haft en nedåtgående trend under det senaste decenniet, från en topp på omkring 900 miljoner uns 2016 till en uppskattad nivå på cirka 835 miljoner uns 2025, med en bottennotering på runt 740 miljoner uns under covidåret 2020.

Grafen har brutit upp ur en cup-with-handle-formation med ursprung i 1980-talets topp. En sådan signifikant breakout följs ofta av en parabolisk rörelse, likt den vi ser i dagsläget. En breakout av denna magnitud, som dessutom är väl underbyggd av fundamentala faktorer, talar för fortsatt uppgång.

Här blir dock bilden mer svårtolkad. På lång sikt är svaret sannolikt ja. På kort sikt innebär den kraftigt överköpta kursen, i kombination med tydligt ökad spekulation, en förhöjd risk för ett snabbt prisfall.

Två saker kan samtidigt konstateras. För det första behöver kraftigt överköpta nivåer inte innebära en omedelbar krasch. Under 1979 sammanföll RSI-nivåer i intervallet 92–95 med en kursuppgång på omkring 180 procent. För det andra finns det flera exempel där liknande överköpta nivåer har lett till mycket snabba nedgångar, senast illustrerat av ett månadsfall om cirka 14 procent intradag.

Silver (Veckograf)

Tar vi med oss resonemanget ovan när vi studerar veckografen framstår EMA10 som en potentiellt relevant nivå. Kursen har vid flera tidigare tillfällen studsat i närheten av denna parameter. Givet den kraftigt överköpta situationen är det därför inte osannolikt att ett nytt test av EMA10 sker inom relativt kort tid, en rörelse som historiskt har varit förknippad med nedgångar i storleksordningen omkring 30 procent.

Slutsatsen blir därmed enkel: undvik hävstång om exponering finns.

Övriga ädelmetaller: Platina & Palladium (Veckografer)

Varken platina eller palladium kräver någon längre kommentar. Platina befinner sig på en all time high, medan palladium följer efter i en tydlig uppåttrend. Båda metallerna har, likt silver, viktiga industriella användningsområden. Platina används bland annat inom vätgasproduktion i elektrolysörer, medan både platina och palladium används i katalysatorer för avgasrening i förbrännings- och hybridbilar, en tillämpning som möjligen är mer relevant än vad som tidigare befarats, i takt med att hybridbilar framstår som ett mer praktiskt alternativ än rena elbilar. Framtiden får utvisa.

Basmetaller och bulk råvaror

Någon mer djupgående kommentar kring koppar, zink, nickel, bly och flera andra metaller behövs inte. Det som kan konstateras är att utbudssituationen antingen är relativt ansträngd eller i vissa fall mycket ansträngd, beroende på metall.

Efterfrågan gynnas av ett USA som vill återindustrialisera nationen, ett Kina som stimulerar sin ekonomi, ett Indien som rustar upp, samt ett Europa som fortsätter att investera, inte minst inom försvar och infrastruktur. Därtill är regionalisering en tydlig trend, där USA och Kina tar ledartröjan och resten av världen följer efter. I takt med ökade geopolitiska spänningar blir det allt viktigare att säkra regionala flöden av kritiska råvaror.

USA har nyligen uppdaterat sin lista över metaller som klassas som strategiskt viktiga, vilken numera i princip omfattar hela det periodiska systemet, där bland annat silver har lagts till. Slutligen gynnas även dessa metaller av en svagare dollarkurs.

Det intressanta är att samtliga bryter ut samtidigt, vilket möjligen stärker tesen om att uppgångarna är underbyggda av faktisk fundamenta, i form av globala megatrender.

Koppar (Veckograf)

Zink (Veckograf)

Aluminium (Veckograf)

Nickel (Veckograf)

Bly (Veckograf)

Tenn (Veckograf)

Övrigt –  krypto & räntor

Vi inledde med att konstatera att en entydig makrobild sällan framträder. Rörelser sker inte linjärt och korrelationer kan brytas abrupt eller släpa innan de återgår till ett mer normalt tillstånd.

I dag befinner vi oss i ett scenario där metaller stiger samtidigt som dollarkursen försvagas, vilket följer historiska mönster. Det som möjligen är mer förvånande är att dollarn ofta påverkas av den amerikanska tioårsräntan, som fortsatt handlas nära toppnivåer. En möjlig tolkning är att marknaden diskonterar en framtida nedgång i den amerikanska tioårsräntan, antingen genom marknadskrafter eller via mer aktiva åtgärder när en ny FED-ordförande tillsätts. Framtiden får utvisa.

Oavsett detta borde, åtminstone i teorin, guld, silver och krypto uppvisa en viss samvariation. En svagare dollar och förväntningar om lägre räntor stärker argumenten för att äga dessa tillgångar framför amerikanska statspapper. Att denna korrelation inte fullt ut syns i nuläget kan möjligen förklaras av att tillgångsslagen konkurrerar om kapitalallokering, där ädelmetallerna för närvarande tycks ha gått segrande ur detta.

Krypto (Månadsgraf)

Krypto har tenderat att handlas svagt efter att ha etablerat sig under EMA10. I kombination med en negativ RSI-divergens framstår utsikterna som tämligen bleka i nuläget.

Amerikanska 10-årsräntan (Veckograf)

Den amerikanska tioårsräntan befinner sig i en långvarig konsolidering, vilken möjligen kan tolkas som en toppformation av typen head and shoulders. Räntan handlas för närvarande vid den övre delen av sitt Bollinger-band, där den samtidigt möter motstånd. De kommande kvartalen får utvisa om marknaden redan har prissatt förväntningar om en lägre tioårsränta, eller om nivån vägrar bryta ned till följd av att ett inflationsklimat liknande det under 2022 väntar runt hörnet.

Sammantaget talar bilden för att de långsiktiga drivkrafterna bakom metaller fortsatt är intakta, med strukturella underskott, geopolitik, regionalisering och återindustrialisering som tydliga stöd. Samtidigt är flera marknader inne i paraboliska faser, där priset sprungit långt före det kortsiktigt hållbara. I kombination med en dollar som är kortsiktigt översåld och tekniskt mogen för en rekyl ökar risken för tillfälliga motrörelser i metallerna.

Samtidigt är den övergripande bilden spretig. Makro, räntor, valuta och riskaptit skickar delvis motstridiga signaler, vilket ökar sannolikheten för tvära kast snarare än en linjär utveckling. Det förstärker intrycket av att marknaden befinner sig i ett skede där positionering och förväntningar snabbt kan skifta, trots att de långsiktiga strukturella trenderna fortsatt pekar i samma riktning.